Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kyrkslätt vill skära ner inom familjerådgivningen

Från 2013
Uppdaterad 27.06.2014 10:47.
Bildtext Från och med 2015 kan köerna bli längre till den kommunala rådgivningen i Kyrkslätt.
Bild: YLE/Rose-Marie Sundström

Ska kommunen göra mer eller mindre för barnfamiljerna än vad lagen kräver? Den här frågan grubblar man nu på i Kyrkslätt där vård- och omsorgsnämnden vill slopa stödet till församlingens familjerådgivningcentral. Om förslaget godkänns av stadsstyrelsen kan det hota servicen på svenskt håll.

I en vit radhusliknande byggnad på prästgårdsbacken i Kyrkslätt finns församlingens familjerådgivningscentral. Där jobbar familjerådgivare Yvonne Terlinden. Hon tar emot par och familjer i behov av krishjälp i ett ljust rum med bekväma fåtöljer.

Beskedet om att verksamheten på prästgårdsbacken nu är hotad oroar Terlinden.

- Naturligtvis blir jag besviken och orolig för framtiden och för kyrkslättsbornas möjlighet att få hjälp i tid, säger Terlinden lågmält.

”Ett uruselt avtal”

Det var vård- och omsorgsnämnden som i slutet av augusti beslöt att slopa samarbetsavtalet med församlingen. Det här skulle innebära att kommunen inte längre stöder verksamheten på Prästgårdsbacken.

- Det betyder i värsta fall att vi bara har en person på plats, vilket naturligtvis inte räcker till för att täcka behovet. Plus att det gör centralen väldigt skör och att jobba som ensam i en sådan här bransch är inte att rekommendera, konstaterar Terlinden.

Familjerådgivningen i Kyrkslätt har för till fället en bra situation då alla tjänster är besatta och dessutom behöver kyrkslättborna inte köa till rådgivningen. I fall samarbetsavtalet med församlingen avbryts kan den här situationen förändras.

Samarbetsavtalet mellan kommunen och församlingen gjordes år 1989 då kommunen inte hade någon egen familjerådgivning. I dag arbetar kommunen och församlingen sida vid sida inom rådgivningen. Då kommunen sköter de lagstadgade uppgifterna kompletterar församlingen med att sköta den preventiva biten, nämligen krishjälpen.

Enligt avtalet ska kommunen stå för hälften av driftskostnaderna för centralen, men ” dock högst med det anslag som kommunen reserverat i sin budget” vilket i princip betyder att kommunen betalar så mycket de vill. Den här klausulen har fått både politiker och representanter för församlingen att höja på ögonbrynen.

- Ja, i beredningen står det ju att man säger upp avtalet och det tycker vi att är jättebra för att det är ett uruselt avtal, säger kyrkoherde Lars-Henrik Höglund som sitter i det gemensamma kyrkorådet i Kyrkslätt.

Ett fortsatt samarbete delar åsikter

Båda parterna är ense om att avtalet måste skrotas. Men åsikterna går isär när det gäller ett fortsatt samarbete. Politikerna använder ekonomin som orsak och menar att det ska sparas.

- Det här var nu en sådan inbesparingsåtgärd som vi i nuläget kan göra, säger SFP:s Crista Åberg som sitter i vård- och omsorgsnämnden.

Höglund hoppas på ett fortsatt samarbete i form av ett bättre, bindande avtal mellan församlingen och kommunen.

- Vi måste få ett nytt avtal som är bindande, för inte går det ju så att man anställer folk och så plötsligt finns det ingen som betalar för det, säger Höglund.

Trycket på att spara är stort inte bara i Kyrkslätt utan på alla håll i landet. Omsorgschef Liisa Ståhle menar därför att det är lättast att börja med att spara på det som kommunen inte egentligen behöver erbjuda.

- Vi kan spara i det som inte är lagstadgat. Den service som krävs av kommunen i lagen kan vi sköta på egen hand, säger Ståhle.

Det här är kortsiktigt tänkande menar Terlinden.

- Vilken service vill vi ha? Räcker det med de lagstadgade uppgifterna? Eller ska alla ha möjlighet att söka hjälp då de behöver den? Det tycker jag själv är att rekommendera för man sparar ju på långsikt om man sköter kriser i god tid, menar Terlinden.

Svenska servicen hotad

Både familjerådgivaren Terlinden och kyrkoherden Höglund oroar sig för hur det går med servicen på svenskt håll om samarbetet inte får en fortsättning.

- Lite på känsla kanske jag säger att det kanske inte går så bra eller att det kanske inte räcker till, säger Terlinden.

Höglund säger att det är lite si och så med att få service på svenska hos de kommunala familjerådgivarna. Han befarar att antalet svenskspråkiga kunder kommer att växa explosionsartat om de kommunala anslagen för församlingens rådgivningscentral slopas.

- När man pratar om bekymmer så måste man få göra det på sitt eget modersmål. Den servicen kan vi erbjuda nu, hur det blir sedan har vi ingen aning om, säger Höglund.

SFP:s Crista Åberg oroar sig inte över språkaspekten. Hon poängterar att Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun och att en stor del av personalen på kommunens familjerådgivning talar bra svenska.

Nu väntar man på kommunstyrelsens beslut. Styrelsen valde på sitt möte den 9 september att bordlägga ärendet på grund av att beslutsfattarna ville ha mera information om vilka effekter det skulle ha på kommunen om samarbetsavtalet mellan kommunen och församlingen skulle slopas.