Tyska väljare missnöjda med stigande hyror

De allt högre hyrorna i storstäderna i Tyskland väcker missnöje. Hyresstregringen har blivit en av de viktigaste frågorna inför förbundsdagsvalet på söndag. De flesta partier har kommit med vallöften om att hyreshöjningarna måste bromsas upp.

Det enda som stör är getingarna. De har varit en riktig plåga i Tyskland under den gånga sommaren. Så också här på uteserveringen i Kreuzkölln i gränslandet mellan stadsdelarna Kreuzberg och Neukölln i Berlin.

Kreuzkölln, eller Reuterkiez, är en stadsdel som idag kan beskrivas som trendig och hipp. Under de senaste åren har det ploppat upp nya restauranger och butiker. Nattlivet har flyttat in och samtidigt också en hel del nytt folk, främst unga. Det har ändå inte alltid varit så.

– Ännu i början av 2000-talet var det här en rätt så grå och trist stadsdel. De som bodde här var antingen arbetslösa eller hade en låg inkomst. Området hade ett dåligt rykte och folk flyttade hit närmast av en orsak – de låga hyrorna. Det säger Ursula Bach som har skrivit en bok om stadsdelen och dess historia.

Rädsla för vräkning

Att området nu lockar nytt folk märks också av när det kommer till hyrorna. För nya kontrakt kan man tvingas betala över tio euro per kvadratmeter och månad. Det här då utan alla tilläggskostander för till exempel värme, vatten och el. Trots att priset kan verka lågt, jämfört med till exempel huvudstadsregionen i Finland, börjar en viss smärttröskel vara nådd. Det märker också Ursula Bach, som leder en grupp för seniorer i stadsdelen.

– Många är rädda för att de blir vräkta, ifall de inte längre kan betala hyran. De skulle gärna fortsätta att bo här, de flesta har ju flyttat in redan på 70-talet. Och som sagt, många flyttade in just därför, att det var endast här de hade råd att bo, säger Bach.

Inflyttning påverkar priserna

Jag lämnar Kreuzkölln för att träffa Reiner Wild, som är chef för hyresgästernas intresseförening i Berlin. En organisation med över 150 000 medlemmar.

– Efterfrågan på hyresbostäder ökar hela tiden, samtidigt som utbudet minskar konstaterar Reiner Wild. Som främsta orsak nämner han att det byggs för lite. Och när man väl bygger handlar det oftast om lägenheter i den översta prisklassen. Under de senaste tre åren har Berlin dessutom fått omkring 100 000 nya invånare.

– För dem som söker en lägenhet betyder det här betydligt högre hyror än tidigare, speciellt när det gäller nya kontrakt. Det är problematiskt i Berlin, där folks inkomster är betydligt lägre än i övriga Tyskland, säger Wild.

Enligt honom förvärras läget ytterligare på grund av den blomstrande turismen. Allt fler lägenheter används i huvudsak som inkvartering för turister. Samtidigt har Berlin blivit en stad där många sydeuropéer investerar i lägenheter, för att få sina pengar ut ur de krisdrabbade hemländerna.

Dyrare också i andra storstäder

Men det är inte bara i Berlin som hyrorna stiger. Det gör de för tillfället i olika hög grad i nästan alla större städer. Också här i Tyskland finns en rätt så stark flyttrörelse från delar av landsbygden in till städerna.

I München talas det allmänt om att folk med lägre inkomster inte kan ta emot jobb i staden, eftersom de inte har råd att bo där. I Tyskland, där hyresboendet traditionellt har varit rätt billigt, efterlyser man nu i valtider politiska åtgärder för att stoppa utvecklingen.

– Vi har startat diskussionen om en så kallad hyresbroms och som tur börjar det finnas ett starkt politiskt stöd för den här tanken. Helt konkret betyder det här att man slår fast klara regler för, hur mycket man får höja hyran, när hyresgästen byts ut. Här i Berlin behöver vi de här reglerna. I annat fall tvingas många flytta från de mer centralt belägna stadsdelarna ut till de ännu rätt så billiga, men samtidigt också problemtyngda förorterna, säger Reiner Wild.

Oklar framtid

I Kreuzkölln hoppas man att det inte går som i vissa andra stadsdelar i Berlin, det säger Luzia Weber, som jobbar inom den lokala kvartersplaneringen.

– Tankarna går till utvecklingen i Prenzlauer Berg, även om det här inte handlar om ett område som måste rustas upp. Många är i alla fall rädda för att boendet blir lika dyrt som där, då det nu är så många, som vill flytta till Berlin, säger Weber.

Den vanliga utvecklingen ser ut på följande sätt. Unga studerande flyttar in för att det är billigt, de får jobb och barn och har plötsligt mer pengar och andra krav på sitt boende, samtidigt som de vill stanna kvar i området. Det förändrade läget lockar samtidigt allt fler inflyttare, som likaså inte lider brist på pengar. Man talar om gentrifiering, en höjning av ett områdes sociala status. I Kreuzkölln är det ändå en sak som enligt Weber kan stoppa, eller åtminstone göra förändringen långsammare.

– 95 procent av eleverna i skolorna har annat modersmål än tyska och skolorna här uppfattas allmänt som problemskolor. Det här kan leda till att folk flyttar bort igen, när deras barn väl kommer upp i skolåldern.
Men att boendekostnaderna i varje fall stiger är enligt Weber i alla fall helt naturligt och säkert också en bestående utveckling.

– Vi är i huvudstaden, bara några futtiga kilometer från absoluta centrum. Det är egentligen konstigt att folk inte har velat flytta hit tidigare.