Samlingspartiet får stöd av byggbolag - ser inga problem med jäv

Samlingspartiets Helsingforsdistrikt erhåller årligen ett stöd på mellan 5 000 och 15 000 euro från byggbolaget Hartela. Bolaget har stött partidistriktet sedan 2004 och var i fjol den näststörsta finansiären efter den närstående stiftelsen Kansallissäätiö. Trots det jävar sig inte samlingspartisterna i Helsingfors då de fattar beslut som gynnar Hartela. Det här kan Yle Huvudstadsregionen nu avslöja.

Måndagen den 10 juni sammanträdde stadsstyrelsen i Helsingfors i vanlig ordning. På föredragningslistan fanns en mängd stadsplaneringsärenden. Ett av ärendena handlade om en tomtreservering i Kottby där byggbolaget Hartela ska bygga fritt finansierade hyresbostäder åt entreprenören LokalTapiola. Det här efter att stadens egen bostadsproduktionsbyrå ATT övergett tomten. Stadsstyrelsen godkände förslaget utan ändringar och reserverade tomten åt LokalTapiola och Hartela.

Samlingspartiet, som är det mäktigaste partiet i Helsingfors, har fem representanter i stadsstyrelsen. Redan tidigare hade ärendet klubbats igenom i fastighetsnämnden, som i likhet med stadsstyrelsen leds av en samlingspartist.

Nio dagar senare, onsdagen den 19 juni, har Samlingspartiet i Helsingfors lämnat in en anmälan om partifinansiering till statens revisionsverk där det framgår att Hartela har betalat in 10 000 euro till Helsingforsdistriktet.

"Vi politiker har ingen koppling till distriktet"

Lasse Männistö (Saml) sitter i stadsstyrelsen och är också vice ordförande i Helsingforsdistriktets styrelse. Han anser inte att Hartelas stöd gör att Samlingspartiets ledamöter är jäviga i ärenden som rör Hartela.

- Det där förorsakar inte att vi är jäviga eftersom vi politiker inte har en direkt koppling till Samlingspartiets Helsingforsdistrikt. Och när vi ser på beslut om överlåtande av tomter till Hartela har stadsstyrelsen aldrig ändrat på ett enda beslut. Alla byggbolag är jämlika, också Hartela, säger Männistö till Yle Huvudstadsregionen.

Men du är också vice ordförande i distriktets styrelse, så visst har du en stark koppling till distriktet.
- Det stämmer att jag har en koppling till distriktet, men jag har inte något eget ekonomiskt intresse i frågan och därför behöver jag inte jäva mig i stadsstyrelsen i ärenden som berör Hartela. Jag förespråkar aldrig ett visst byggbolag eller undviker ett annat.

Men hur tycker du att det här ser ut?
- Jag tycker det är bra att systemet är transparent och att distriktet offentliggör vilka som stöder dem. Dessutom är det motiverat att näringslivet stöder distriktet, säger Männistö.

Hartela: Vi delar partiets värdegrund

Den nuvarande vd:n för byggbolaget Hartela, Jaakko Taivalkoski säger att bolaget började stöda Samlingspartiet 2004 och att det var före hans tid på vd-posten.
Efter 2004 har Hartela varje år, förutom 2009 och 2011, stött Samlingspartiets Helsingforsdistrikt med summor från 5 000 euro per år till 15 000 euro per år (se faktaruta).

Taivalkoski säger att Hartela stöder Samlingspartiet eftersom företagets och partiets värdegrund överensstämmer.

- Vi stöder Samlingspartiet eftersom partiet förespråkar företagande och Hartela är ett familjeföretag. Vi vill också stöda partiet i dess strävan att satsa på näringlivet eftersom det hjälper oss i vår verksamhet, säger Taivalkoski.

Men finns det någon annan orsak till att ni stöder Samlingspartiet än att ni har samma värdegrund. Vad vill ni få i gengäld av partiet?
- Det där är ett intressant påstående. Hartela stöder uttryckligen distriktet och inte enskilda ledamöter för att stödet inte ska kopplas till något byggprojekt. Vi har också gjort klart att vi inte förväntar oss någonting i gengäld och därför är det här ett väldigt transparent sätt att stöda den här värdegrunden, säger Taivalkoski.

Hartela bygger allt mer bostäder

Hartela har under de senaste åren ökat sin marknadsandel när det gäller bostadsbyggande i huvudstadsregionen. Biträdande stadsdirektören Hannu Penttilä, som ansvarar för stadsplaneringsärenden, sade på ett fullmäktigemöte i slutet av augusti med anledning av tomten i Kottby att Hartela delvis är en ny aktör på marknaden i Helsingfors. Jaakko Taivalkoski skriver ändå inte helt under den bedömningen.

- Hartela har byggt bostäder i huvudstadsregionen redan i flera år och är på det sättet ingen ny aktör. Men i dag lägger vi allt mer vikt på bostadsbyggande i och med att volymerna inom det segmentet nu har ökat har också vår marknadsandel gjort det och på det viset kan man kalla oss för en ny aktör.

Taivalkoski berättar att bolaget har omkring tio byggprojekt på gång i huvudstadsregionen.

- Vi bygger just nu en sopsug på Busholmen och så har vi omkring tio bostadsprojekt, där vi endera är byggherre eller entreprenör.

Vd:n för byggbolaget Hartela vill understryka att bolaget också fått nej av staden för en hel del projekt.

- Flera gånger har våra planer fått ett nej av staden, säger han.

Under de senaste åren har ändå stadsstyrelsen fattat flera beslut där Hartela varit inblandat. I december 2009 fattade stadsstyrelsen beslut om att reservera en tomt på Busholmen åt Hartela för byggandet av Tallink Siljas huvudkontor, i februari 2011 fattades beslut om en fastighetsaffär mellan staden och Hartela och i november 2012 fattades beslut om extra anslag för att lokalcentralen ska kunna köpa aktier av Hartela som berättigar till ett daghem och ett bilgarage. Och enligt protokollet har ingen jävat sig i de här ärendena.