Underlandet Kanada: Yukon, episkt!

Som trogna läsare av Kalle Anka och fans av Don Rosas Joakim Von Anka eskapader hade vi båda skapligt höga förväntningar på det äventyr förestod oss i Klondikeområdet. Vår plan var att ta oss upp längs med Yukon floden mot Klondike och staden Dawson City. Det här skulle minst sagt bli episkt.

Uppe i nordvästra Kanada ligger territoriet Yukon, ett mycket glesbefolkat territorium som de flesta främst associerar med guldgrävarområdet Klondike och Amerikanska grannen Alaska. Det är vildmarksaktiviteter så som paddling och fiske som främst lockar upp turister till Yukon. De flesta kommer in via Yukons huvudstad Whitehorse före de drar ut norrut.

Whitehorse har ett förvånande stort utbud på sevärdheter, restauranger och vildmarksföretag. Ifall man reser under högsäsong (juli, augusti) så som vi, så lönar det att reservera och boka hyrbilen eller husbilen i god tid. På sommaren går det direktflyg från Frankfurt till Whitehorse och de tyska researrangörerna bokar upp en stor del av den infrastrukturen som Whitehorse har kapacitet att erbjuda. Men när man väl har fått sin bil och lämnar stadens gränser märker man inte av att det skulle vara rusning i vildmarken. Det känns som Yukon breder ut sig i all oändlighet.

Vår tanke var att hinna se så mycket som möjligt av Yukon och sen ta oss över gränsen till Alaska, USA. Men första målet var den mytomspunna guldgrävarstaden Dawson City.

På vägen upp mot Dawson längs med Yukon floden finns det flera olika campingställen man kan övernatta på, både såna som erbjuds av det det statsägda Parks Canada och privata campingplatser med litet mera lyxig tillvaro för dem som t.ex vill ha en varm dusch. Att susa fram genom den orörda vildmarken i en fyrhjulsdriven bil och se både björnar, stora örnar och älgar invid vägen får vilken urban människa som helst att känna sig som en äkta aspirerande guldgrävare på väg mot oupptäckta fyndigheter.

Efter den ca. 500 km långa resan upp till Dawson City genom vildmark och små orter blir man mäkta förvånad över att komma fram till en så levande stad som Dawson. Speciellt på sommaren lockar Dawsons magiska charm till sig människor från hela Kanada som kommer upp för att jobba eller bara hänga en sommar under midnattssolen. Dessutom har ryktet om de genuina guldgrävarbyggnaderna med både casino, hotel och teater nått turister från hela världen.

Väl framme kan man ta historiska turer genom staden med Parks Canadas välutbildade guider eller åka ut till någon av de aktiva guldgruvorna som ännu i dag ligger nära Dawson. En sak vi tyvärr missade, men som lär vara en av sommarens höjdpunkter, var Dawson Citys alldeles egna Musikfestival som går av stapeln i slutet av juli.

Många vill upp hit för att se den oas i vildmarken som Dawson är. Ändå känns det varken trångt eller jobbigt att en så brokig skara människor trängs på stadens dammiga gator, tvärtom. Det är just mångfalden av människor som utgör det som är själen av Dawson, ända sen de dagar i slutet av 1800- talet när guldgrävarna inom loppet av ett år gjorde det till den största staden norr om San Fransisco och väster om Winnipeg.

Det att vi reste med kameran som sällskap gjorde att vi hade en orsak att ta kontakt med lokalbefolkningen på ett sätt som annars kanske inte är naturligt för alla. Vi filmade mycket på lokalradiostationen och snackade med de olika människorna som jobbade där. Alla hade olika orsaker för varför de valt att bo i Dawson City, men gemensamt för dem alla var en nyfikenhet och acceptans gentemot andra människor.

Vi förtrollades totalt av stadens charm och kom på oss själva att komma på fler och fler orsaker varför vi borde stanna ännu en dag till. Till sist insåg vi att våra planer på att resa runt mera i Yukon och även ta oss över till Alaska nog inte kommer att hända. Men det gör inget, bara att få komma upp till Dawson och upppleva det var värt resan upp till Yukon. Ja, kanske till och med värt hela resan genom Kanada. Dawson City, we love you!