Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Körerna, makten och härligheten

Från 2013
Uppdaterad 13.10.2013 17:35.

Vem bestämmer över körerna? Behövs verkligen Sång- och musikförbundet med 18 underavdelningar och vart går kulturfondens miljonbidrag? I Närbild träffar vi förbundsledaren, Svenska kulturfondens utredare och flera körsångare.

De 366 aktiva finlandssvenska körerna sjunger allt från klassiska körverk till pop och rock, schlager, konstmusik och julpsalmer. Tusentals sångare är aktiva i föreningar, församlingar, fria grupper och medborgarinstitut.

Närbild
Bildtext Hanna Kronqvist kartlägger det finlandssvenska körfältet.
Bild: Yle / Sini Järnström

- En av styrkorna med körlivet är dess engagerade sångare. När man frågar dirigenter vad är din körs styrka svarar nästan alla att sångarna är med på allt. De vill lära sig mera, är lojala och ivriga. Det finns en jätte stor vilja till utveckling, berättar Hanna Kronqvist som för tillfället kartlägger förutsättningarna för Svenskfinlands körer på uppdrag av Svenska kulturfonden och dirigerar bland annat damkören Eviva i Helsingfors.

Sång- och musikförbundet stor fondfavorit

I dagens läge är Finlands svenska sång- och musikförbund med sina 4 000 medlemmar en av dem som får mest pengar från Svenska kulturfonden. På fem år har förbundet tagit emot 1,1 miljon euro i bidrag, eller ungefär 50 euro per medlem årligen. Många körsångare undrar vart pengarna riktigt går, i synnerhet som man i många fall betalar medlemsavgift både till ett lokalförbund och till sitt eget körförbund.

- Jag kan väl förstå att en medlem på fältet kan tycka att förbundet kostar hemskt mycket. Vi ska ordna utbildning och kurser, så kan det handla om att erbjuda kurser för körens dirigent. Och det är det vi håller på med kontinuerligt. Så kören har kanske indirekt nytta av de här pengarna, säger verksamhetsledare Toni Sjöblom.

Utöver kör- och musikledarutbildning producerar förbundet noter, handböcker och läromedel för musikundervisning på svenska och ordnar den finlandssvenska sång- och musikfesten vart femte år.

Bildtext Toni Sjöblom leder FSSMF.
Bild: YLE/Sini Järnström

Styrelsekrisen har bedarrat

För två år sedan stormade det kring förbundsledningen och Kulturfonden fryste tillfälligt ett verksamhetsbidrag på 100 000 euro. Kritiken från fältet och inom förbundsstyrelsen handlade om maktmissbruk i ledningen och dåvarande ordförande avsattes precis efter den stora sång- och musikfesten i Åbo sommaren 2011

Toni Sjöblom har jobbat på förbundet i runt 20 år och säger att konflikten handlade om persongräl och nu är utagerad. På frågan om vem som har makten i Svenskfinlands körer svarar han med viss tvekan.

- Vi brukar sällan prata om makt, jag upplever inte att någon har makt. Körsång handlar om teamarbete och det viktigaste är det som sker på fältet. Organisationen har inget egenvärde i sig utan är ett verktyg som ska ge ett mervärde för medlemmarna i deras verksamhet.

Utmaning att få de yngsta med

Sjöblom tycker körfältet mår bra i dag och ser det som en framtidsutmaning att nå de unga.

- Det som drar väldigt bra är pop- och rockkörer och där finns många fina exempel. Vi vill gärna att de blir medlemmar och vill satsa också på den typen av körverksamhet. Vi måste tänka på den unga publiken.

Kulturfondens utredningsman Hanna Kronqvist vill påtala bristen på en ambitiös barn- och ungdomskör. På finska finns flera stycken som håller internationell standard, men inte på svenska.

- Vi saknar ett flaggskepp för ambitiöst barnmusicerande. De finlandssvenska musikinstituten har duktiga körer, men bara hälften av 14 stycken har en kör och skolkörerna blir allt färre. Det här kräver kanske insatser på bred front när det talas om nyrekrytering och åldersstrukturen bland körsångarna.

Flera av dagens vuxna korister har sjungit i kör sedan barnsben men i dag är det ofta solosång och bandspel som lockar barnens musikaliska intresse, för att inte tala om andra fritidshobbyer och tidsfördriv.

Engagera nyfinländare och kulturproducenter

- Betoningen på integration har ännu inte hittat till vårt finlandssvenska körliv. En grupp som inte alls finns representerade är nyfinländare. Här har vi en outnyttjad kompetens som nyfinländarna ofta kan besitta i form av musikaliska kvaliteter och kulturella möjligheter, säger Hanna Kronqvist.

Många körer har en ambitiös verksamhet och administrationen tar mycket tid. Kronqvist har ett förslag om att Kulturfonden kunde sysselsätta nyutbildade kulturproducenter för att ta hand om jobbet.

Råda bot på snuttifiering

I utredningen lyfter hon fram snuttifieringen som är ett faktum också för körerna. Många är beroende av fondmedel vilket gör att den konstnärliga verksamheten inte kan planeras längre än ett år i taget.

- Då det gäller den ekonomiska biten har jag förslag till Svenska kulturfonden om ett stödpaket. Ett Flerårigt stödpaket kunde gagna större professionalism och ambition på fältet, säger Hanna Kronqvist.

Kulturfondens kartläggning över körfältet i Svenskfinland kommer att ges ut vårvintern 2014.

Läs om Wasa sångargille: Hos manskörerna finns pengarna
Läs också om Borgåkören Cawiar: Vi är rock!
Läs om kören för dem som inte kan sjunga: Stora Fröjden i Västnyland

Mer om ämnet på Yle Arenan