Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Grönlänningarna splittrade i uranfrågan

Från 2013
Uppdaterad 11.10.2013 12:58.
Grönlands huvudstad Nuuk
Bildtext Bild från Grönlands huvudstad Nuuk.

På Grönland förbereder man sig för att tillåta uranbrytning i stor skala. Det kan vara skadligt och farligt, varnar grönländska miljövänner. Men samtidigt kan uranbrytningen vara nödvändigt för den självstyrda öns krisande ekonomi.

Uranbrytningen väcker starka känslor på Grönland. Det har demonstrerats på flera håll den senaste veckan, både i huvudstaden Nuuk och i sydgrönland där stora uranförekomster finns.

Det grönländska landstinget flyttade fram sin debatt med några dagar, men den socialdemokratiska regeringen kritiseras ändå för att forcera besluten bakom ryggen på folket.

Nolltolerans ersätts av uran-ja

Igår kväll var det meningen att det grönländska landstinget skulle säga farväl till den så kallade nolltoleransen gällande uran, och öppna upp för en ny blomstrande näringsgren i ett fattigt självstyrt landskap.
Största delen av ekonomin sköts genom penningöverföring från Danmark, men den grönländska självstyrelsesträvan är stark, man vill ha fler egna pengar och mer att säga till om.

Hittills har uranbrytning inte varit tillåten på Grönland, man har haft nolltolerans gentemot allt som har med radioaktivititet att göra. Några provborrningar har ändå tillåtits, och därmed har nolltoleransen i praktiken brutits, anser den grönländska regeringen. Därmed riktar man också kritik mot den nuvarande oppositionen som då hade makten och fattade besluten om att tillåta provborrning.

Regeringen får sin vilja igenom

Det gick inte helt enligt planerna i det grönländska landstinget. När också det socialdemokratiska regeringspartiet Siumuts egna parlamentariker började vackla tilläts en fortsatt utskottsbehandling.Det har kommit flera tjocka rapporter som grönlänningarna har bara några veckor att smälta.

Nu ska debatten tillåtas innan frågan kommer till andra behandling och beslut om några veckor. Men regeringen väntas ändå få sitt önskade beslut.

Principbelsutet att tillåta uranbrytning betyder inte att den sätter i gång med detsamma, men nu kan man ge tillstånd för det. Och många hoppas att de internationella gruvbolagen ska sitta i startgroparna. Förväntningarna på ett ekonomiskt uppsving på Grönland är stora.

Vad säger man på fastlandet?

Frågan är inte enbart en sak för Grönlands parlament. Det är många på fastlandet Danmark som anser att om man i alla dessa år har skeppat pengar till Grönland så skulle man gärna vara med och dela framgågnarna. Men för några år sedan fick Grönland utvidgat självstyre, i stället för det som tidigare kallades hemmastyre.

Nu ingår grönländsk makt över naturresurserna. Olja och gas skulle sitta fint, men malm och uran duger också. De gamla näringarna har huvudsakligen bestått av fiskeri, och det räcker inte till.

Stora farhågor

Grönlänningarna är djupt splittrade i frågan. Uranet är egentligen en biprodukt av den malm man vill ha fram. Farhågorna är stora när det gäller uranbrytning. Den kan ställa till skador för natur och människors hälsa redan i brytningsskedet. Det blir mycket farligt damm, gaser och avfall när man bryter uranmalm.

Och så tillkommer risken för att uranet används i bomber och vapen. På Grönland har man betonat att man gärna vill sälja uranet utomlands, för användning till exempel kärnkraftverken i Finland och Sverige. Säkerhetspolitiska skäl har också använts för att moderlandet Danmark ska få vara med om att besluta. Men frågan är kontroversiell.

Rätt till medbestämmande

Det näststörsta partiet i landstinget, Inuit Ataqatigiit, motsätter sig uranbrytningen. Partiet kräver också mer tid för debatt om det principbelsut som gör Grönland till ett uranproducerande land.

Det har också kritiserats att man utnyttjar en stor arbetslöshet som motiv för ett så kontroversiellt beslut.

I brådskan att trumma igenom beslutet bryter Grönland också mot en princip som grönlänningrna själva alltid har strävat efter i kampen för ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Kravet att bli hörd och få delta i beslutsfattande i egna saker är viktigt, sa Kalistat Lund som förde Inuit Ataqatigiits talan.

Bengt Östling