Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Lamt intresse för radontester orsakar hälsofara

Från 2013
Uppdaterad 15.10.2013 07:25.
Bildtext Lahtisbon Seppo Reini är nöjd över att hans husbolag har låtit installera en brunn som minskar på radonhalten i hans lägenhet.

Höga radonhalter kan mångdubbla risken för att få lungcancer. Ändå testar många finländare inte sina hem. Myndigheterna borde informera mer aktivt, tycker folk. Samtidigt anser myndigheterna att det är upp till finländarna själva att ta ansvar för situationen.

Bildtext Det här radhuset i Lahtis och tre andra i närheten renoveras som bäst för att minska på radonhalterna i dem.

På Salpausselkä ås i Lahtis ligger det fridfulla och naturnära bostadsområdet Kärpänen. Här träffar jag på invånaren Seppo Reini och han vill direkt visa mig nånting.

Framför ett mörkt radhus från 1980-talet så pumpar två elmotorer upp radon från marken, via en nybyggd brunn.

- Här är den. Brunnen är tre meter djup och har grusbotten, berättar Reini.

I övrigt är marken morän; alltså avlagringar av bergsmaterial som har varit här sedan istiden.

Renovering löser radonproblemet

Bildtext Jarno Kalavaara jobbar med lister till en lägenhet som ska få nya luftventiler.

Radon är en radioaktiv ädelgas och den samlas i alltför höga halter i ungefär 60 000 finländska hushåll på olika håll i landet; främst i södra Finland. Men med radonbrunnar och ökad ventilering kan man minska på halterna. Det kostar i medeltal 2500 euro.

Bildtext Radonföretagaren Allan Metsähuone installerar en luftventil invid en balkongdörr.

Allan Metsähuone är en av få personer som har specialiserat sig på radonrenoveringar i Finland. Han håller på med att öka ventileringen i Reinis radhuslägenhet.

- Nya ventiler vid dörrar och fönster gör att luften strömmar in där och sedan ut genom badrummets existerande ventil. Det här minskar på undertrycket och får mindre radon att stiga upp från marken in i lägenheten., förklarar Metsähuone.

Innan renoveringen så utsattes Reini och hans grannar för radonhalter på upp till 4000 bequerel per kubikmeter. Det är tio gånger mer än rekommenderat.

- Nog har jag tänkt på det här men någonting måste man ju tåla, anser han.

”Jag var dum som flyttade hit”

Bildtext Merja Saksala har bott i alltför höga radonhalter i många år.

I närheten står grannen Merja Saksala. Hon anser ändå i linje med myndigheterna att radonfaran är allvarlig och påpekar att hon känner sig dum när hon inte kollade radonhalten innan hon flyttade hit för några år sedan.

Radontestburk
Bildtext Radontestburk - liknande burkar kan beställas <yle-shortcode-link data-url="https://verkkokauppa.stuk.fi/?l=sv">direkt från Strålskyddscentralen</yle-shortcode-link>.

Saksala betonar att det är på invånarens eget ansvar att radontesta, och att det går lätt genom att beställa hem en särskild testburk från Strålskyddscentralen. Man öppnar burken och låter den stå framme i minst två månader. Den skickas slutligen tillbaka för analys.

- Radonet är en hälsorisk. Alla får inte komplikationer av den, men det har påvisats att den orsakar cancer. Jag känner till flera sådana här fall, säger Saksala.

300 lungcancerfall varje år

Den nya strålningapparaten vid vasa centralsjukhus
Bildtext Cancervård i Vasa centralsjukhus (arkivbild)

Enligt forskare leder radonet till att 300 personer i vårt land får lungcancer varje år. Ändå har bara en dryg tredjedel av de drabbade bostäderna i Finland testats och i ännu färre har man skridit till åtgärder för att minska på halterna. Ungefär detsamma gäller för Lahtis, berättar stadens miljöhälsochef Pekka Patrikka.

Bildtext Miljöhälsochef Pekka Patrikka på Lahtis stad.

Patrikka säger att ungefär 40 procent av de bostäder i Lahtis som finns på områden med hög radonhalt har granskats. Ganska många är alltså ännu otestade. Och också områden med låg risk kan lokalt ha mycket höga halter.

Vad beror då folks ointresse på?

Lahtisbon Reini tror bestämt att ointresset för radontester har att göra med att lungcancerrisken kommer smygande under lång tid.

- Det är inte intuitivt att tänka sig att en gas som man inte kan se, dofta eller smaka faktiskt kan orsaka så allvarliga problem, menar han.

Han upplever dessutom att myndigheterna har informerat dåligt om riskerna. Det skulle behövas mer information, säger han.

Upp till var och en

Bildtext Forskaren Tuomas Valmari på Strålsäkerhetcentralen pekar på <yle-shortcode-link data-url="https://www.stuk.fi/sateily-ymparistossa/radon/kartat/sv_FI/radon-suomi-kunnittain/">en radonkarta över Finland</yle-shortcode-link>. Den visar grovt sett var det finns höga radonhalter. Halterna varierar ändå en hel del på lokal nivå.

Strålsäkerhetscentralen vill ändå inte ta ansvar för det här. Forskare Tuomas Valmari betonar finländarnas egna ansvar.

- Vi önskar att folk skulle mäta radon mycket mer aktivt. Vår rekommendation är att man mäter halten i alla bostadshus i hela landet och också i flervåningshusens lägsta våning, konstaterar Valmari.

Det är ändå väldigt få som känner till det här.

Radontalkon är effektiva men få

Visserligen gör Strålsäkerhetscentralen lokala informationskampanjer – så kallade radontalkon. Invånare får hem brev från myndigheten med info om radontester samt möjlighet att testa för drygt 30 euro, alltså 10 euro billigare än i normala fall.

- Ungefär hälften av radontesterna sker via de här talkona, påpekar Valmari.

Men under senare år har de bara arrangerats på 2-3 orter varje år. Det beror på att Social- och hälsovårdsministeriet, som Strålsäkerhetscentralen lyder under, inte vill satsa mer pengar på det här ändamålet.

- Ministeriet har ganska begränsade resurser för det här. Vi hjälper till att minska på radonrisken i hemmen, trots att det kan anses gå ganska långsamt, menar direktör Jari Keinänen.

Ministeriets prioritering får kritik

Bildtext Luftventiler och bättre luftflöde i husen kan sänka radonhalterna en hel del.

Radonföretagaren Allan Metsähuone har svårt att acceptera den här prioriteringen.

Han betonar att det skulle spara samhället en massa pengar och lidande om man kunde minska på antalet lungcancerfall genom att satsa på att få ned radonhalterna.

- Mer information skulle behövas och det snabbt, tillägger han.

Jarkko Ruokonen, som är vd för Suomen radonhallinta – ett företag som utför radontester, håller med.

- Vi har väntat länge på att Social- och hälsovårdsministeriet ska öka informationen kring radonproblemet på nationell nivå och inte bara fokusera på några få orter varje år, säger Ruokonen.

Strålsäkerhetscentralen har en hel del information om radon på sin webbplats - både på finska och svenska - men frågan är förstås hur många som aktivt tar del av den där.

”Flytta med familjen till en dödsfälla”

Ruokonen påpekar att folk lätt flyttar in i en dödsfälla om de inte känner till radonfaran.

- Det tycks räcka för många att lägenheten har fina tapeter och golv. Och så flyttar man in i en dödsfälla utan att tänka på radonet.

Han lyfter upp Sverige som ett gott exempel. Där har myndigheterna informerat befolkningen mer aktivt och svenskarna har också rätt att ta del av särskilda radonrenoveringsstöd på upp till 1700 euro.

Stor skillnad mellan Sverige och Finland

Bildtext Eero Lehtinen upplever att det är dyrt att låta göra radonrenoveringar. Det kostar flera tusen euro, säger han, och hoppas på statligt renoveringsstöd i framtiden.

I Sverige utförs nu minst tio gånger fler radontester än i Finland varje år – trots att problemet är lika stort i båda länderna. Enligt Ruokonen känner så gott som alla rikssvenskar till radonfaran.

- Men om man frågar tio finländare om radon så vet en eller två att det kanske är något farligt medan några har hört ordet tidigare och resten vet ingenting om det.

Klart är i alla fall att en snabb förändring inte är att vänta. Strålsäkerhetscentralen väntar på mer pengar för att kunna informera befolkningen på ett mer omfattande sätt och Social- och hälsovårdsministeriet säger att det inte finns pengar för det tills vidare.

- Medierna har nu en nyckelroll i att informera folk om radonet när myndighetsinformationen brister, menar Ruokonen och tillägger att när folk blir mer medvetna om temat så börjar de också söka upp mer information på eget initiativ.