Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Här ökar antalet svenskspråkiga i Finland

Uppdaterad 24.10.2013 21:13.
Programmet är inte längre tillgängligt

Statistik visar att de svenskspråkiga i Finland blir allt fler men att det finns stora regionala skillnader. Trots att antalet svenskspråkiga ökar så sjunker den procentuella andelen i landet eftersom antalet finskspråkiga och personer med andra modersmål ökar i snabbare takt. Det visar Folktingets rapport Finlandssvenskarna 2012.

Det är Korsholm (1042), Larsmo (797) och Jomala (781) som fått flest nya svenskspråkiga invånare mellan åren 2000 och 2012. De bakomliggande orsakerna till förändringarna är många, men den naturliga flyttrörelsen, tillgången på arbete och skillnader i nativiteten kan nämnas som några bakgrundsfaktorer. Kommundirektör Rurik Ahlberg ser två orsaker till ökningen

- Vi har förstås haft en hög nativitet men det vi har gemensamt med andra kommuner såsom Kyrkslätt är att det stadsnära boendet ökat berättar Ahlberg.

Kommunerna och städerna Närpes (-991), Kristinestad (-719) och Sibbo (-686) uppvisar i sin tur de största minskningarna i mängden svenskspråkiga invånare. Närpes förvaltningsdirektör Peter Andersén har en naturlig förklaring till bortfallet.

- Vi har ett födelseunderskott som innebär att det dör fler personer än det föds här och sen sker det en utflyttning då folk far och studerar och bosätter sig i Vasa, Åbo och Helsingfors. Det som ändå håller upp invånarantalet är att vi har ca
1 000 nya Närpesbor som har kommit från utlandet, konstaterar Andersén.

Antalet svenskspråkiga i hela landet sjönk ända fram till år 2007 men har sedan dess börjat öka. En stor bidragande orsak tros vara att antalet tvåspråkiga familjer blir allt fler och att två av tre familjer väljer att registrera barnet som svenskspråkigt.

13 000 fler år 2040

Om vi blickar tillbaka till år 1880 var andelen svenskspråkiga i Finland hela 14 procent. I dag är andelen nere i 5,4 procent, en siffra som sjunkit konstant men långsamt. Rapporten uppskattar att antalet svenskspråkiga kommer år 2040 att uppgå till lite över 303 000, det vill säga ca 13 000 fler än i dag men den procent av befolkningen som talar svenska kommer inte att öka. Det beror dels på att också de finskspråkiga ökar i antal men dels på att antalet personer med annat modersmål än finska och svenska växer starkt - ett faktum som har orsakat debatt kring språkpolitiken i Finland.

Kartan visar de kommuner som har över 50 stycken svenskspråkiga invånare och illustrerar om antalet svenskspråkiga stigit eller sjunkit mellan åren 2000 och 2012. Tabellen visar absoluta tal och kartan visar därför inte hur språkförhållandena inom kommunerna har förändrats. Invånarantalet i kommunerna har beräknats enligt gällande kommungränser år 2012 och vi har beaktat eventuella kommunsammanslagningar. Kartan baserar sig på data av Statistikcentralen.

Läs hela rapporten av forskaren Fjalar Finnäs på Folktingets sidor.

Den interaktiva kartan finns inte längre tillgänglig och har därför tagits bort från artikeln 20.8.2020.