"Offentlighetslagen utmanande för tjänstemännen"
Justitiekanslern kritiserar Finansministeriets beslut att hemlighålla dokument i anslutning till Greklandssäkerheterna. Juridikprofessorn Markku Suksi spår att offentlighetslagen också i framtiden kan vara utmanande för tjänstemännen.
Justitiekansler Jaakko Jonkka anser att ministeriets beslut inte uppfyller de krav som finns för att överlåta handlingar på ett sådant sätt som Högsta förvaltningsdomstolen har förutsatt.
Borde ha publicerat alla fyra avtal
Högsta Förvaltningsdomstolen beslöt i maj att säkerhetsavtalet mellan Finland och Grekland är offentligt förutom identifieringsnummer för bankerna. Efter HFD:s utslag publicerade Finansministeriet ett av sammanlagt fyra avtal.
Justitiekanslern gav idag sitt utlåtande om de besvär som kritiserade finansministeriets hantering av dokumentens offentlighet.
Finansministeriet ödmjukt
På Finansministeriet har man redan tidigare förklarat sitt handlande med att alla fyra avtalen var identiska till sitt innehåll. Men finansrådet Pekka Morén som fått i uppdrag att kommentera justitiekanslerns utslag säger att Finansministeriet har lärt sig sin läxa.
- Den stora lärdomen är att öppenheten alltid har företräde när det gäller att tolka offentlighetslagen, konstaterar Morén.
Offentlighetsprincipen i grundlagen
Offentlighetprincipen slås fast i Finlands grundlag och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet: Myndighetshandlingar är offentliga om det inte finns tvingande skäl att begränsa offentligheten. Justitiekansler Jaakko Jonkka har alltså kommit fram till att det inte finns sådana skäl vad det gäller säkerhetsavtalet mellan Finland och Grekland.
Olika uppfattningar i Europa
Men offentlighetsprincipen är inte en universell mänsklig rättighet.
- Också inom Europa finns det olika tolkningar av vad som är offentliga handlingar, konstaterar Markku Suksi som är professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi. Ett harmoniseringsarbete pågår, men än så länge är det inte lika bra ställt i resten av Europa som i Finland och Sverige, säger Suksi.
Kommer vi att se motsvarande fall i framtiden?
- Det tror jag nog att vi kommer att se. Det är klart att myndigheter som Finansministeriet drar lärdom av fallet, säger Suksi, men jag tror att de här situationerna är så varierande att jag tror att det kan uppkomma motsvarande situationer i framtiden.
Tolv besvär
Tolv besvär lämnades in till Högsta förvaltningsdomstolen där man kritiserade Finansministeriet för att hemlighålla dokument. Bland dem fanns två riksdagsledamöter, Sannfinländarnas gruppordförande Pirkko Ruohonen-Lerner och Vänstergruppens Markus Mustajärvi. Dessutom lämnade ett flertal massmedier in besvär, bland annat Yle Nyheter, Helsingingin Sanomat och Taloussanomat.
Euroländerna beslöt om stödlån till Grekland hösten 2011. Finlands och Greklands finansministrar undertecknade i februari 2012 ett avtal om säkerheter för stödlånen. Till avtalet om säkerheter hörde också fem avtal mellan finländska , grekiska och internationella investeringsbanker. Grekland krävde att avtalen ska hemlighållas och Finansministeriet vägrade publicera avtalen med hänvisning till affärshemligheter och rikets yttre relationer.
Advokatbyråernas dubbelroll
Finansministeriet beslöt efter Högsta förvaltningsdomstolens utslag att publicera ett av fyra avtal. I en intervju för Yle Nyheter säger JK Jaakko Jonkka att ministeriet borde ha publicerat dem alla.
- Här kan finnas en principiell misstanke att någonting har hållits hemligt. Det skulle ha varit motiverat att publicera dem med tanke på myndigheternas trovärdighet, så att man inte i onödan hade sått ett frö av misstanke, säger Jonkka
Justitiekansler Jaakko Jonkka tar också upp utomstående advokatbyråers roll i hemlighetsmakeriet. Finansministeriet engagerade advokater att se över offentligheten när det gäller säkerheterna. Enligt Justitiekanslern bör tjänstemännen kunna bedöma till vilka delar man kan använda utomstående juridisk expertis för att bedöma offentlighetsprincipen.
- Som grund för Finansministeriets motivering hade man i stor utsträckning använt advokatbyråns argument. Ett utkast skickades till advokaterna som gjorde anteckningar och egna bedömningar och de har sedan inympats mer eller mindre direkt i ministeriets utlåtande om offentligheten. Det ger en bild att det är advokatbyrån som har stått för motiveringarna, säger Jaakko Jonkka.