Pärlor på marknaden
Bokmässan är kaotisk, högljudd och inspirerande. Mängden prat och tankar som slår emot när man går nerför trapporna till Mässhallen kan vara bedövande. Därför är det inte helt dumt att låta andra sköta sållandet och lyssna på vad t.ex. Boktid har att säga om bokmässan.
Följ med den sista dagen av Helsingfors bokmässa här!
När Janina Orlov erbjöds att översätta Katja Kettus Barnmorskan slogs hon av hur vilt och egensinnigt Kettus språk är. Barnmorskan är en mustig och våldsam historia som utspelar sig i Petsamo under Lapplandskriget just den förvirrade tid då den forne allierade, Tyskland, blir en fiende i.o.m. fredsavtalet med Sovjet. Kettu beskriver främst enskilda kvinnor och barn som far illa och försöker klara sig bäst dom kan. Huvudpersonen är barnmorskan ”Vindöga” som förälskar sig i en krigsskadad SS-officer. I berättelsen får hon tänderna utslagna och Orlov berättar att hon när hon ville översätta hur barnmorskan talade efter detta satt med ett finger mellan tänderna för att smaka på hur det känns att försöka kommunicera när allt tal blir sludder. Barnmorskan är en bok som känns i kroppen när man läser och Orlov har lyckats förmedla det här.
Utvidgad självbiografi
Att plötsligt förlora en bror kan prägla en för livet. Kjell Lindblad har skrivit en utvidgad självbiografi där han berättar om sin släkt, sig själv och om sin äldsta bror. Lindblads farmor Maria Zurikoff kommer från Georgien och träffade farfar Karl Lindblad i Baku. Ödet gjorde att hon kom att tillbringa en stor del av äktenskapet i Finland, medan familjefadern Karl fortsatte jobba i Baku.
För den som läst Pirkko Lindbergs Byte klingar namnet Zurikoff bekant, och jo den personen kan läsas som en sorts porträtt av Kjell. I 8.2. tecknas i gengäld ett mycket vänligt porträtt av en klok, berest och beläst sambo. Kanske ett sorts svar?
Den delen av 8.2. som handlar om Kjell själv pendlar mellan lusten att leva sunt, enkelt, vegetariskt med yoga och lusten att dricka sig bort från alla plikter och sociala och moraliska hämningar. En ambivalens mellan ideal och verklighet som många kan känna igen.
Tysk humor och dålig karma
Länge har den tyska litteraturen ansetts omständlig, tungsint, snirklig och pompös. Men tysk litteratur kan också vara rolig på ett sätt som påminner om den dråpliga finländska humorn. Den ryssfödde Vladimir Kaminer har gjort sin egen humorinmutning med outsidern som ständigt hamnar på kollisionskurs med den tyska ordningen, medan Charlotte Roche utmanar den goda smaken och humorbegreppet i sina väldigt frispråkiga romaner.
Men frågan är om inte humorpriset på senare år tillfaller David Safier. Hans genombrottsroman Dålig Karma handlar om en den självupptagna programledaren Kim Lange som inför en TV-gala afton får rymdskrot i huvudet och dör. I samma stund börjar hennes mödosamma själavandring, när hon i tur och ordning återföds som myra, marsvin och hund. Det gäller att samla på sig goda gärningar så att man undgår att återfödas som tarmbakterie.
Boken har varit en jättesuccé i Tyskland med sina 1,5 miljoner sålda exemplar, blivit ett brädspel och placerat reinkarnationstanken i fokus. Fast i grund och botten handlar romanen inte om att uppnå det hägrande Nirvana, utan om att leva ett gott och anständigt liv… just nu!
Och kanske det är här som hemligheten till bokens framgång ligger: i den godmodiga humorn och den allmänmänskliga humanismen som boken pläderar för. Kim Lange har en mödosam resa. Som läsare skrattar man många gånger åt hennes högmod och benägenhet att försätta sig i hopplösa situationer. Samtidigt känner man med henne, övertygad om att den bästa humorn också rymmer en gnutta empati.
Boktid på Yle Fem kl 20, med repris söndag 27.10 kl 16.45 och därefter på Arenan
text: Anna Dönsberg och Petter Lindberg