Medaljsviten som kom av sig


År 1995 var Karis Finlands handbollshuvudstad, hade så varit i 15 år, och skulle så vara i tio år till. Men hemmapubliken svek. BK-46 var så överlägset i FM-serien, att Karisborna tappade intresset. Idag är läget ett annat.
Det har nu förflutit sex säsonger sedan BK-46 senast tog medalj i handbollsligan. År 2006 firade klubben sitt tjugonde FM-guld, år 2007 knep man ännu brons, men sen tog roliga slut.
De som följt med handboll länge, vet att BK-46 på den gamla goda tiden var det enda laget som tränade året runt - och det enda som inte nöjde sig med något mindre än guld. De stora utmaningarna fanns utomlands och drömmen var att nå framgång i Europacupen. Avståndet till europaeliten var ändå för stort och småningom blev det också svårare att hävda sig här hemma.
Det finns de som anser att dagens BK-46 inte tränar lika mycket som laget gjorde förr, medan konkurrenterna börjat träna mer än tidigare. Då BK dessutom förlorat flera unga talanger till utlandet, samtidigt som andra klubbar förstärkt sina led med utländska spelare, är konstellationen idag en helt annan än den var på 80- och 90-talen.
Det beständiga är Karisbornas kärlek till handbollen och sitt lag, de bekymrade 90-talsutsagorna till trots. Visserligen kan man idag bara drömma om de bästa årens publiksiffror på över tusen personer, men stämningen är det inget fel på en vanlig onsdagskväll i oktober. Och de flesta kommer tillbaka match efter match.
Genom åren har Sportmagasinet gjort flera nedslag i handbollsstaden, det senaste förra veckan då Dicken kom på besök i herrarnas handisliga. Det blev både tillbakablickar och smått hoppfulla blickar framåt. Se och hör vad som sades, i Sportmagasinet ti 29.10 kl. 21.00 i Yle Fem.
Den som är sugen på lite handbollsnostalgi kan kolla in två av de tidigare nedslagen här intill.
Våren 1985 hette de stora stjärnorna Jan Rönnberg och Mikael Källman och i inslaget som är något av en hyllning till Janka och Micke, är experterna eniga om att det var de två som var hemligheten bakom BK-46 framgång på 1980-talet.
I medlet av 1990-talet hade läktarna i Karishallen börjat gapa allt tommare vartefter mästerskapens antal ökade och frustrerade klubbaktivister frågade om BK faktiskt ska måsta bli sämre för att serien ska bli jämnare.