"Vettigt att stänga ner hjärtkirurgin"
Kari Teittinen jobbade som hjärtkirurg på Vasa centralsjukhus i många år. I början av den här veckan sa han upp sig efter att ha varit tjänsteledig i ett halvt år. En orsak var den allt för stora arbetsbördan.
- Jag var i fem år ensam hjärtkirurg på Vasa centralsjukhus så jag var tvungen att ta ställning till om jag orkar med det. Jag hade mycket jour och mycket arbete. I längden förstörs den egna hälsan. Det fanns tillfällen då jag var ganska slut, säger Teittinen.
Teittinen: Vettigt att lägga ner hjärtkirurgin
Senast diskuterades hjärtkirurgins vara eller icke vara på Vasa centralsjukhus 2007-2008. Då beslöt man att ännu fortsätta hjärtkirurgin åtminstone fem år till. Teittinen jobbade allt som allt tio år på Vasa centralsjukhus, fem av dem som ensam hjärtkirurg. Under de här fem åren har situationen ändå varit rätt besvärlig konstaterar han.
- Vi har varit tvungna att förlita oss på konsulter som naturligtvis har varit till stor hjälp men att vara ensam ordinarie kirurg är för lite. Med två ordinarie kirurger skulle det har gått, men också då skulle man ha haft rätt mycket arbete, säger Teittinen.
Stor brist på hjärtkirurger
Men att lyckas anställa en hjärtkirurg till har varit omöjligt. I hela Finland råder det stor brist på hjärtkirurger och osäkerheten kring hjärtkirurgins framtid i Vasa har inte heller upplevts som precis lockande för potentiella kandidater.
Den patientmängd som sköts på Vasa centralsjukhus är också förhållandevis liten vilket gör att det på långsikt är svårt att erbjuda god kvalitet på hjärtkirurgin.
- Det är standard överallt annanstans att det finns två specialläkare vid hjärtkirurgiingrepp. Man kan jämföra det med att vem skulle fara och flyga med bara en pilot i cockpiten. Hjärtkirurgi avviker från annan kirurgi med att det ändå uppkommer verkligt kritiska situationer och på större kliniker finns det alltid någon annan som kan komma och hjälpa om det blir kritiskt men i en enhet där det finns bara en hjärtkirurg så är det besvärligt, säger Teittinen.
I dagens ekonomiska läge förstår man också att det inte går att fortsätta med konsulter tycker Teittinen. De är ju inte precis gratis, konstaterar han. Hittills har konsulterna kommit för en vecka åt gången, men också däremellan skulle det finnas behov av att konsultera om olika patienterna med en kollega säger Teittinen.
Konsulternas lönenivå ligger också på en helt annan nivå än den ordinarie personalens. Och då man på samma gång har man en ekonomiskt svår situation och funderar på bland annat permitteringar känns det lite konstigt tycker Teittinen.
- En konsult får samma lön för en vecka som ordinarie personal får för en hel månads arbete. Det känns inte riktigt bra, speciellt inte i det här ekonomiska läget säger Teittinen.
Det har varit konstgjord andning
Enligt Teittinen har de här fem åren efter att man beslöt att fortsätta med hjärtkirurgin 2008 slags konstgjord andning. Det har på sätt och vis varit en risktagning att fortsätta och vi har klarat oss, men i längden går det inte med så här liten bemanning utan att någon bränner ut sig, tror han.
- Då man ser på helheten förstår jag styrelsens beslut och tycker att det är klokt i det här läget, säger Teittinen.
Till frågan om nerläggningen av hjärtkirurgin inte innebär att man riskerar fler människoliv vill Teittinen egentligen inte ta ställning, det är en svår fråga.
Redan nu är situationen den på många orter i Finland, till exempel i Seinäjoki, att det inte finns hjärtkirurgi bakom hörnet påpekar han. Man kan aldrig garantera att människor till 100 procent hålls vid liv.
- För att hålla en vård av god kvalitet krävs det vissa saker som tillräckligt befolkningsunderlag och tillräckligt med personal, säger Teittinen.
I dagens läge är kardiologin och den invasiva hjärtvården som till exempel ballongutvidgningarna och undersökningarna av kranskärlen på Vasa centralsjukhus på en mycket hög nivå. Det är sällsynt att man mister någon patient i sådana sammanhang, säger Teittinen. Ofta vet man på förhand om det finns risk att ett ingrepp kan kräva hjärtkirurgi och då kan man skicka den patienten för operation till ett universitetssjukhus säger Teittinen.
- Om man inte har tillgång till hjärtkirurg och det inte är brådskande så kan man göra ingreppen i enheter där det finns hjärtkirurger, säger Teittinen.
Intensivvårdsavdelningen påverkas
Om hjärtkirurgin läggs ner kommer det också att ha konsekvenser för andra områden på sjukhuset. Enligt Teittinen kommer framförallt intensivvårdsavdelningen att känna av ett märkbart patientbortfall. Dessutom kommer det att ha verkningar på den kunskapsnivå som man under åren har skaffat sig på sjukhuset.
- Efter hjärtkirurgiska operationer flyttas patienten till intensivvårdsavdelningen där patienten är åtminstone ett dygn. Det här har garanterat ett visst mått arbete och personal på intensiven. Nu blir behovet klart mindre, säger Teittinen.
Personlig dröm som går i uppfyllelse
Kari Teittinen jobbar sedan juli i år på ett sjukhus i Haifa i Israel. Det är en dröm som för honom går i uppfyllelse.
- År 1992 läste jag en bok om tragedierna och erövringarna i Jerusalem och efter det öppnades min ögon för hur mycket ont vi så kallade kristna har gjort mot judarna de senaste hundra åren och speciellt under andra världskriget. Då bestämde jag att om jag någon gång kan göra någonting gott för det judiska folket och Israel så gör jag det. Det har varit en process som har lett till att jag nu jobbar här, säger Teittinen.
Under 20 år har han hållit kontakt med sjukhuset i Haifa och tidvis varit där också tidigare. Allt som allt fem hjärtkirurger från Israel har också tidvis varit vid Vasa centralsjukhus och hjälpt Teittinen i hans arbete.
Läs också!
Styrelsen föreslår: Lägg ner hjärtkirurgin
Han överlevde tack vare hjärtkirurgin i Vasa