Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Finns skäl att oroa sig över ökade inkomstklyftor"

Från 2013
Uppdaterad 01.11.2013 13:05.
En man och hans plåmsa.
Bildtext Skillnaderna i plånbokens tjocklek blir allt större

Det finns skäl att oroa sig över de ökade inkomstklyftorna, säger akademilektor Mikael Nygård vid Åbo Akademi i Vasa. Den 1 november publicerades uppgifter om vad finländarna förtjänade under år 2012 och än en gång får vi se hur de högavlönades löner blivit ännu högre.

Mikael Nygård, forskare i familjepolitik vid ÅA i Vasa
Bildtext Mikael Nygård.

Det är politiskt kontroversiellt att diskutera frågot som har med fördelning av inkomster och förmögenhet. Det finns förstås flera olika sätt att se på skillnaderna i vad folk förtjänar.

- Det har till exempel sagts att det avspeglar en naturlig skillnad mellan människornas naturliga egenskaper och den arbetsinsats de utför.

Inkomstskillnaderna sägs av en del sporra till att utbilda sig och jobba hårdare. Men man kan också kontra med att de undergräver det sociala kitt som företagande, arbete och mänskligt leverne vilar på, säger Nygård.

Bra för individen = bra för samhället?

Enligt Mikael Nygård kan man rent allmänt säga att de växande inkomstklyftorna har negativa effekter på många saker, bland annat den sociala samhörigheten. Forskning visar också att de inverkar på människors hälsa, livslängd och det subjektiva välbefinnandet.

I boken Jämlikhetsanden (Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010) presenteras empiriska data för att jämlika samhällen i regel klarar sig bättre.

- De har mindre avundsjuka, mindre kriminalitet, högre förtroende människor emellan och människorna mår bättre, säger Nygård.

Boken har fått kritik från högerhåll, men Mikael Nygård säger att de bevis som förs fram inte kan avfärdas som ideologiska.

Att den nordiska välfärdsmodellen ifrågasätts kan enligt Nygård skyllas på en ökande individualism, att man tänker mer på sig själv och mindre på kollektivet.

- Det är just den generation som är mest ivrig att undergräva välfärdsstrukturerna är den som har fått njuta mest av den efterkrigstida välfärdsstaten: utbildning, social trygghet och så vidare.