Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Ingen realism i pengainsamling för hjärtkirurgin"

Uppdaterad 27.06.2014 10:47.
Direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt Göran Honga
Bildtext Göran Honga

Kust-Österbottens hjärtdistrikt kör den här veckan igång en insamling i hopp om att ge hjärtkirurgin i Vasa nådatid. Målet är 200 000 euro. Att rädda hjärtkirurgin med insamlade medel är ändå helt orealistiskt. Det säger Göran Honga som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Man har tänkt att det skulle täcka kirurgernas kostnader. Varifrån summan kommit vet jag inte. Men om vi går in i ett system där vi har en kirurg på plats hela tiden och köper in det så kostar det knappa miljonen, säger Göran Honga.

Programmet är inte längre tillgängligt
Ingen realism i penninginsamling för hjärtkirurgin
Ingen realism i penninginsamling för hjärtkirurgin - Spela upp på Arenan

För 200 000 euro skulle man kunna betala inhyrda kirurger för ungefär tre månader. För att göra hjärtoperationer behöver man ha två kirurger på plats.

En hjärtkirurg kostar 21 450 euro i veckan. Under jourveckor då man inte opererar annat än om det kommer in någonting plötsligt räcker det med att ha en kirurg på plats. En jourande kirurg kostar 14 300 euro i veckan.

- Om vi skulle operera alla veckor effektivt skulle pengarna räcka till nio veckor. Om vi opererar bara någon vecka och har någon typ av jour kan 200 000 euro räcka 12 veckor eller ungefär tre månader, säger Honga.

Allt färre behöver hjärtkirurgi

Men nu är inte det huvudsakliga problemet för att bevara hjärtkirurgin ens pengarna. Ett större problem är patientunderlaget som är allt för litet för att kunna upprätthålla en kvalitativt god vård.

Under ett år görs ungefär 100 bypassoperationer och mellan 40-60 klaffoperationer på Vasa centralsjukhus. Det betyder mellan 140 - 160 hjärtoperationer per år. Det här är så pass få operationer att en hjärtkirurg har svårt att upprätthålla sin yrkeskompetens. I hela landet har också antalet hjärtoperationer minskat på tio år från 6000 till 2000 operationer per år.

- I hela landet skulle behövas två sjukhus som utför hjärtkirurgi om man ser på antalet patienter. I vårt fall med det antal operationer vi har betyder det att vi har jobb för en kirurg och för att få jouren att gå runt enligt läkarnas kollektivavtal behövs det mellan 7 och 11 stycken kirurger som bara sitter och väntar på att någonting händer. De har ingenting att operera och förlora sin yrkesskicklighet och med andra ord sin framtid, säger Honga.

De senaste fem åren har hjärtkirurgin haft en ordinarie kirurg anställd. Dessutom har man hyrt in konsultläkare som hjälpt till vid operationerna. Den ordinarie kirurgen sa upp sig i slutet av oktober bland annat eftersom han inte orkade med arbetsbördan. Han både opererade och jourade vilket blev för mycket.

- Han har varit tjänsteledig sedan juli och det senaste halvåret har hjärtkirurgin helt skötts med hjälp av inköpta kirurger från Kuopio. I längden är det här inte hållbart konstaterar Honga.

- Kuopio universitetssjukhus har inte sett på det här med blida ögon. Även om det är privat företag som kommer så sköts det av kirurger som har ett tjänsteförhållande till Kuopio universitetssjukhus, säger Honga.

Svårt att garantera kvaliteten

Dessutom lider kvaliteten i vården av att man inte har ett ordinarie team som sköter operationerna. Då man har tillfälliga inhoppare blir det ingen kontinuitet.

- I vårt fall kan vi säga att kirurgerna från Kuopio inte använder samma anestesi- och perfusionsmetod som vi använde hos oss tidigare. Det vill säga personalen hamnar att byta metod varje gång som det kommer in en ny kirurg från ett annat sjukhus. Därför är vi oerhört bekymrade över kvaliteten på operationerna själva här också och likadant våra anestesiläkare, säger Honga.

Ett annat stort bekymmer är att det helt enkelt i framtiden inte finns plats för hjärtkirurgin på Vasa centralsjukhus. För att få ihop de inbesparingar som krävs av sjukvårdsdistriktet måste man minska antalet bäddplatser och köpa vård utifrån. I det fallet vill man köpa vård som behövs av så få som möjligt. Hjärtkirurgin är en sådan typ av vård.

- Nu i omställningen då vi har dåliga byggnader måste vi flytta om avdelningarna och det betyder att hjärtkirurgin och de patienterna är i en nyckelposition för att vi skall kunna förverkliga en större omställning. Om vi gör på ett annat sätt då har vi avancerad kirurgi som går på halvfart för att patienterna inte räcker till och så måste vi flytta ut stora patientgrupper som skulle behöva mera vård här lokalt. Det är problematiken, säger Honga.

De stora patientgrupper Honga hänvisar till skulle vara de inremedicinska patienterna. Den gruppen består i huvudsak av äldre människor som behöver bäddvård.

- Man kan inte säga att man skall ha både och, vi har inte utrymmen för flera år framåt för att vi skall kunna sköta både och, säger Honga.

Läs också: