Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Djurskyddsförening sägs ha ont om pengar - gjorde miljonvinst

Från 2013
Uppdaterad 05.11.2013 10:41.
Katt i bur
Bildtext Den här hemlösa katten har bott på hittedjurshuset i Vik, dit alla djur numera hamnar.

4,2 miljoner euro. Så mycket eget kapital har Helsingfors djurskyddsförening. På föreningens webbplats står det ändå "Djurskyddsföreningens budget är fortsättningsvis stram". Ami Bergström, som tidigare varit frivillig arbetare inom föreningen anser att den inte gör tillräckligt för hemlösa djur.

- Det finns många människor som inte kan ta hand om sina djur och då vägrar Helsingfors djurskyddsförening hjälpa. Föreningen säger att man inte har möjlighet. Men om man ser på hurdana summor som kommer in varje år så har föreningen möjlighet. Det handlar om att föreningen inte vill göra det, säger Bergström.

Golden retriever
Bildtext Helsingfors djurskyddsförening omhändertog i fjol 13 hundar.

Hon har varit aktiv inom Helsingfors djurskyddsföreningen under 2000-talet, men slutade för några år sedan. Orsaken var att hon upplevde att föreningen inte gör tillräckligt för hemlösa djur.

- Alla djur som ägaren inte kan ta hand om borde djurskyddsföreningen ta emot, anser Bergström.

Tidigare tog djurskyddsföreningen hand om hittedjur, men efter att hittedjurshuset grundades i Vik hamnar alla hittedjur i huvudstadsregionen där.

Enligt djurskyddslagen förvaras de där i 15 dagar och om ägaren inte har hittats efter det och om ingen annan köpt djuret förs det vidare. Och en del hamnar hos djurskyddsföreningen i Helsingfors. I fjol hamnade 255 hittedjur där. 2011 var antalet 143 och 2010 221 stycken.

"Vi gör ingen vinst"

Hannele Luukkainen, som är ordförande för Helsingfors djurskyddsförening, säger att föreningen i stället i första hand ger råd åt dem som vill bli av med sitt djur.

- Jag vill inte stödja en slit- och slängkultur när det gäller djur, det vill säga att djurägare kan slänga sina djur till djurskyddsföreningen då man tröttnat på dem. Men om det till exempel finns familjemedlemmar som är allergiska ger vi råd och hjälper familjen att omplacera djuret. Och om man inte hittar ett nytt hem till djuret så kan vi i vissa fall ta emot det, säger Luukkainen.

Katt i hittedjurshuset i Vik i Helsingfors.
Bildtext Största delen av alla hittedjur är katter.

Ami Bergström säger att det ser märkligt ut att föreningen har ett så stort kapital och gör vinst.

- Det låter jättedåligt då man försöker få människor att donera pengar genom att framhäva att föreningen har stora utgifter och små inkomster och så har föreningen 2011 gjort en vinst på över en miljon euro. Jag antar också att de som donerar gör det för djurens väl och inte för att pengarna ska placeras på banken.

Luukkainen vill däremot inte tala om att föreningen gör någon vinst, fastän det klart och tydligt framkommer i bokslutet.

- Vår verksamhet ger ingen vinst. Till exempel avmaskas och vaccineras alla katter som kommer till oss. Det kostar oss 500 -1 000 euro per djur och när vi sedan säljer vidare dem kostar de mellan 50 och 120 euro. Därmed förlorar vi pengar för varje katt.

Jag antar också att de som donerar gör det för djurens väl och inte för att pengarna ska placeras på banken.

Men är det inte att ljuga att hävda att ni har det knapert fastän det egna kapitalet är över 4 miljoner euro?
- Det kan ju hända att vi får oansvariga människor i styrelsen och de kan sätta sprätt på 4 miljoner euro på ett år. Vi vill ha en stram budget eftersom vi inte kan veta om vi får in donationer också nästa år, säger Luukkainen.

Yle Huvudstadsregionen har granskat föreningens bokslut där det framkommer att verksamhetskostnaderna för ett år rör sig mellan 600 000 och 700 000 euro. Av dem gick 376 974 euro i fjol till personalkostnader. Och resten gick till hittedjursverksamheten, djurskyddscentret i östra Baggböle, hundhuset och gravgården. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, donationer, en loppmarknad som ligger i Vallgård samt allmänna understöd. Den största inkomstkällan är donationer dit också arv räknas.

Tidigare arbetare: Personalen helt slutkörd

En som tidigare jobbat för djurskyddsföreningen berättar anonymt för Yle Huvudstadsregionen att personalen är helt slutkörd och att lönerna kan variera. Vissa arbetstagare har ett läroavtal medan andra gör jobbet frivilligt utan lön.

En kanin i ett laboratorium
Bildtext Kaniner är den näststörsta gruppen djur som tas om hand av djurskyddsföreningen.

- Lönen varierade beroende på hur populär arbetstagaren var hos ledningen, säger den tidigare arbetstagaren, som i likhet med Ami Bergström inte orkade med jobbet längre.

Enligt Luukkainen har djurskyddsföreningen 20 arbetstagare, varav 12 är djurskötare. De jobbar i två turer sju dagar i veckan.

- Vi är en medborgarorganisation och är knappast löneledande, men visst ska personalen ha lön för sitt jobb, understryker Luukkainen.

- Styrelsen får ändå inget arvode och jag vill påminna om att jag själv har jobbat gratis i 40 år, tillägger Luukkainen, som har varit ordförande sedan 1986.

Inga planer på att utvidga

Luukkainen säger att djurskyddscentret i östra Baggböle, där djurskötarna jobbar, är fullt hela tiden och att alla inte alltid får plats.

- Djurhuset är alltid fullt, ända upp till taket, säger Luukkainen.

Har ni då några planer på att utvidga verksamheten?
- Just nu räcker det här för oss, men givetvis följer vi med läget hela tiden och reagerar på förändringar i omgivningen. Vi hjälper dessutom redan djur från våra medlemsorganisationer om vi har plats för dem, säger Luukkainen.

Medlemsföreningar finns i Tammerfors, Åbo, Kouvola, Päijänne-Tavastland, St. Michel och Joensuu.

Ami Bergström jobbade aldrig på kansliet, men hon hörde hur det lät då donatorer ringde föreningen.

- Jag hörde hur gamla människor ringde och bad om ursäkt för att de inte har råd att ge pengar till djurskyddsföreningen den här månaden och undrade om man ändå klarar sig. Till dem vill jag säga att det inte är så dåligt ställt att de måste ge sina sista slantar till Helsingfors djurskyddsförening.

Ändring 5.11.2013: I en tidigare version stod det att lönerna mellan djurskötarna kan variera, men det är nu rättat till att lönerna överlag bland hela personalen varierar.