Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Djurskyddsaktiv: HESY borde göra mer

Från 2013
Gul katt
Bildtext Rekku Rescue önskar mer hjälp i tillfångatagandet av bortsprungna katter av Helsingfors djurskyddsförening.

Behovet av djurskydd är stort i huvudstadsregionen. Det här vittnar flera aktiva om.

Yle Huvudstadsregionen berättade i måndags att Helsingfors djurskyddsförening (HESY) har ett eget kapital på över fyra miljoner euro, men att föreningen ändå inte har några planer på att utvidga sin verksamhet.

Helsingfors djurskyddsförening

- Hade ett eget kapital på 4,2 miljoner euro i slutet av 2012.

- Gjorde en vinst på 82 628 euro år 2012 och 1,2 miljoner euro 2011. Vinsten består av donationer som inte har använts. 2010 gjorde föreningen en förlust på 12 561 euro och 2009 en vinst på 203 470 euro.

- Verksamheten kostar mellan 600 000 och 700 000 euro per år. 2012 gick 376 973 euro till personalkostnader och 99 476 euro till skötsel av hittedjur. Djurskyddscentret kostade 56 684 euro och hundhuset kostade 11 063 euro.

- Intäkterna 2012 bestod av medlemsavgifter (55 034 euro), donationer (596 125 euro), loppmarknaden i Vallgård (57 119 euro). Dessutom fick föreningen allmänna udnerstöd på 21 117 euro och gav ett understöd på 5 000 euro.

Katja Noro sitter i styrelsen för djurskyddsföreningen Rekku Rescue och hon har varit medlem i Helsingfors djurskyddsförening. Hon sade upp sitt medlemskap för några år sedan.

- Jag anser att Helsingfors djurskyddsförening inte är en förening där jag vill vara medlem. De är inte tillräckligt aktiva i djurskyddsfrågor. Eftersom de har ett så stort eget kapital borde de kunna hjälpa till att fånga in hemlösa katter och ersätta för de utgifter som uppstår då frivilliga gör det, säger Noro.

Enligt uppgift har Helsingfors djurskyddsförening vägrat hjälpa andra när det gäller att fånga katter som sprungit bort.

Övriga lever ur hand i mun

Enligt Anne Vahalahti-Lehtinen som har hand om Rekku Rescues budget går föreningen praktiskt taget plusminusnoll.

- Såväl våra intäkter som utgifter i fjol var 150 000 euro. Vi gör så mycket som våra pengar räcker för, men det finns en gräns för vad vi kan göra, säger Vahalahti-Lehtinen.

Inte heller huvudstadsregionens djurskyddsförening har några extra slantar, uppger Sari Valtanen.

- Vårt eget kapital är väldigt litet. Vi lever ur hand i mun, förutom att vi har en liten katastrofreservation. Största delen av våra intäkter kommer från medlemsavgifter. Utgifterna för djurens medicinering och skötsel är omkring 20 000 euro per år.

Får ni då några donationer?
- Väldigt lite. Det handlar om några tiolappar, högst 100 euro per år.

Helsingfors djurskyddsförening är inte en förening där jag vill vara medlem. De är inte tillräckligt aktiva i djurskyddsfrågor.

Drömmer om en egen lokal

Huvudstadsregionens djurskyddsförening grundades hösten 2004 och tanken var då att hjälpa djur som lever i naturen och ge information. Men senare har föreningen också börjat ta hand om husdjur.

- Vid insåg det stora behovet av att ta hand om husdjur först senare. Vi fokuserar speciellt på social fall och tar hand om husdjuren tills de får ett nytt hem, säger Sari Valtanen vid huvudstadsregionens djurskyddsförening.

De omhändertagna djuren måste ändå bo hemma hos föreningens aktiva eftersom föreningen saknar en egen lokal.

- Vi drömmer om en egen lokal som skulle möjliggöra en utvidgning av verksamheten. Det finns det dessutom ett klart behov för, säger Valtanen.

Också Rekku Rescue drömmer om större resurser.

Bildtext Behovet av att ta hand om bortsprungna katter är stort i huvudstadsregionen, berättar flera djurskyddsaktiva.

- Vi skulle göra mer om vi hade fler frivilliga som ställde upp och större resurser, säger Katja Noro vid Rekku Rescue.

"Kommunerna borde vara aktivare"

Sari Valtanen känner till att Helsingfors djurskyddsförening har 4 miljoner euro i eget kapital. Hon vill inte säga vad de borde göra med sina pengar, men konstaterar att det som överlag görs inte är tillräckligt.

- Jag vill inte kritisera en frivillig organisation, men jag anser däremot att kommunerna borde göra mer, säger Valtanen.

Valtanen påpekar också att det just nu finns ett stort problem med vem som ska ta ansvar för husdjur som hittas ute i naturen.

- Vår förening tar hand om en del av de här djuren, men vi är de enda som gör det utanför tjänstetid. Det är också ofta som våra kunder berättar att de fått råd att släppa lös hundar som de inte kan ta hand om.

Valtanen önskar därför att kommunen tog ett större ansvar i den här frågan.