Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

700 000 euro gav ny högervision

Från 2013
Uppdaterad 08.11.2013 08:22.
Bildtext Statsminister Jyrki Katainen (Saml) och professor Pekka Himanen.

Pekka Himanens rapport är en text som politiker ska referera till. I den är industrialismen över. Vår nya tidsålder heter informationalism. Nu gäller nya regler. Den välfärdsstat som vi har i dag kan inte överleva. Tiden är inne för politikerna att fatta modiga beslut.

Rapporten beställdes utan att konkurrensutsättas av filosofen Pekka Himanens bolag Sofos för ett drygt år sedan. Beställare var statsrådets kansli; i praktiken statsminister Jyrki Katainen (Saml). Priset på 700 000 euro väckte en hel del uppståndelse. Rapporten på 381 sidor har totalt åtta författare av vilka den spanska professorn Manuel Castells och Pekka Himanen själv är de främsta.

Utgångspunkten är att Europa håller på att sjunka. De övriga områdena som granskas i rapporten (Silicon Valley i USA, Kina, Sydafrika och Chile) har alla problem, men ekonomierna växer ändå snabbare än här. Slutsatsen i rapporten är att Europa inte klarar av att svara på informationsålderns krav.

Författarna ser det som nödvändigt att vi utvecklar en helt ny typ av stat på välfärdsstatens ruiner. De använder mycket energi på att analysera vad som fungerar i de olika områdena som de granskar och vad som har gått fel.

För allt går inte så bra på annat håll heller. Till exempel Silicon Valley med sina framgångsrika företag plågas av att skolsystemet, vägarna och kollektivtrafiken håller på att vittra sönder i takt med växande inkomstklyftor. I Kina hotas tillväxten av en växande misstro som breder ut sig i samhället. Ingenstans finns en fungerande modell som vi skulle kunna importera.

Målen ett värdigt liv

Den stora visionen i rapporten är ett samhälle där alla kan leva ett värdigt liv. Ett samhälle där alla kan ”förverkliga sin unika potential på ett sätt som också ger samma möjligheter till alla andra”. För att komma dit måste vi enligt rapporten bli bättre på att utnyttja sociala nätverk så att vi effektivare kan skapa välstånd med hjälp av innovationer.

Motiveringarna för varför vi borde gå vidare från dagens välfärdsstat är dramatiska: Med den här farten kommer var tredje över femton år gammal att vara pensionerad år 2030. Det klarar välfärdsstaten aldrig. Pengarna tar slut när för få arbetar och för många lyfter stöd. Redan i dag förlorar Finland genom förtidspensioneringarna en summa som motsvarar hälften av statsbudgeten.

Slutsatsen är att samhället behöver en klart bättre arbetsetik där betydligt fler rycker upp sig och drar sitt strå till stacken. Samhället måste bättre stöda den mentala hälsan. Det är här det värdiga livet kommer in. I rapportens vision arbetar samhället inte med att lindra illamåendet, utan med att öka välmåendet i samhället.

Makt från kommunerna till staten

En idé som rapporten lyfter fram är att välfärdsstatens socialskydd kunde ersättas med personliga välfärdskonton. Varje individ skulle själv få bestämma hurdana välfärdstjänster han eller hon köper för pengarna på kontot och själv välja serviceproducent.

Författarna föreslår också att en del av de beslut som i dag fattas av kommunerna i framtiden borde ske på statlig nivå. Som exempel lyfter författarna fram att kommunerna har försökt skapa ett fungerande patientregister i 20 år. Priset har varit över en miljard. Fortfarande har vi inget sådant register. Minst 500 miljoner har slösats helt i onödan. Sådana missar hoppas författarna att vi kan undvika i framtiden med klarare statlig planering.

Nytt ledarskap

För att Finland ska klara sig i fortsättningen måste vi enligt rapporten reformera ledarskapet både inom politiken och den privata sektorn. Politikerna borde vara visionära och modiga och cheferna på arbetsplatserna trygghetsskapande och uppmuntrande.

Anställda ska inte behöva vara rädda för att göra fel, utan uppleva sitt eget värde som människor och därför kunna koncentrera sin energi på sitt arbete. Detta ser författarna som en förutsättning för ett kreativt samhälle.

Över huvud taget ser rapporten att förtroendet mellan olika människor är centralt för att samhället ska fungera bra. Om medborgarna inte har förtroende för varandra varnar rapporten för att samhället sjunker ner i en nödlägeskultur där folk styrs av rädsla.

Författarna lyfter också fram problem som de ser som specifika för Finland. Det största hindret mot framgång ser författarna i den andliga kulturen. Den kreativa företagaranda som borde lyfta Finland är inte så bra som den borde vara. Däremot ser rapporten en stark förtroendekultur som Finland kan ha nytta av.

Hela rapporten i pdf-format finns på statsrådets webbplats.

Läs också: Kommentar: Samlingspartiets utopi