Ungdomar borde få hålla mössan på

Förr i tiden använde ungdomar inte mössan alls, inte ens ute. Det var pinsamt att använda den! Lärarna och andra vuxna uppmanade de unga att använda mössan utomhus, så det inte skulle bli för kallt. Sakta men säkert började ungdomarna använda mössan.

Man ser ofta elever använda mössor eller kepsar inomhus, kanske också för ofta? Vi intervjuade elever om varför de vill hålla mössan på inne.

Det finns olika åsikter om mössans användning inomhus. Mössan kan vara en del av dagens klädsel och den blir tråkig om man alltid måste ta av sig mössan. Några har mössan bara för att det är kallt ute. Vi frågade eleverna i årskurs 8 om de tycker att man skall få ha mössan på inomhus.

– Ja, om du gillar att ha den på dig och om det är viktigt för dig, säger Jonathan Rönkkö.

– Nej, varför skulle man ha mössan på inomhus? Inte är det så kallt!, säger Helena Dunder.

– Ja, för att om man vill ha en kiva outfit, eller om man har ”bad hairday” eller håret är smutsigt så skyddar mössan håret, säger Ina Petersen-Dyggve.

– Ja, det finns ingen bra förklaring till varför man inte skulle få ha mössan inomhu, säger Lasse Woivalin.

– Ja, mössan stör ingen och den stör inte heller på timmarna, säger Emilia Ala-Rantala.

Av eleverna i årskurs 8 (21 st) svarade 61 procent ja. Av flickorna svarade 70 procent ja och av pojkarna 50 procent.
Eleverna hade olika åsikter, och alla motiverade varför de var av den åsikten. Frågan är aktuell därför att vi har många gånger sett när elever har blivit tillsagda om mössan, och det har också hänt oss.
Vi bad också skolans rektor säga sin åsikt.

– Det är ohygieniskt att använda mössan inomhus, man blir svettig! Och då ni blir studenter får ni ju använda mössan inomhus två timmar, skämtar Ronny Holmqvist.

Många lärare säger också att man inte får en ordentlig kontakt med eleven om hon eller han har en mössa på.

Vi tycker att man borde få hålla mössan på inne om man vill, kanske inte på timmarna men i alla fall i korridoren. Den stör ju ingen där?

Linda Wälikangas och Iida Tuunanen
Svenska samskolan i Tammerfors

Den här texten är skriven av skolelever i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/skola.