Åsa Bengtsson: "Allt färre är positiva till svenskan"

Stödet för svenskan i Finland minskar, samtidigt är ändå majoriteten av finländarna fortfarande positivt inställda till svenskan. Tankesmedjan Magmas rapport om svenskans ställning i Finland har analyserats av Åsa Bengtsson, foskare vid Åbo Akademi.

Vad visar undersökningen om finländarnas inställning till svenskan, vilken är trenden?

- Trenden är negativ. När vi tittar på intrycket av alla frågor i undersökningen, så är det tydligt att allt färre förhåller sig positivt till de påståenden som vi har presenterat. Det sker alltså en viss urholkning av det positiva stödet för det svenska.

- Det är nog en allmän effekt av samhällsklimatet. Det har diskuterats mycket om svenskan ska vara obligatoriski i grundskolan och det har framförts en hel del negativa attityder mot det svenska i offentligheten. Men man ska också komma ihåg att en överväldigande majoritet av dem som svarat på frågorna förhåller sig positivt till svenskan och ser den som en viktig del av den finländska kulturen.

Allt färre finländare ser någon ekonomisk nytta med att Finland är tvåspråkigt, varför har det blivit så?

- Jag tror att det har att göra med engelskans användning i arbetslivet. Engelskan får ett allt större utrymme och då anser man det säkert naturligt att svenskan är en mindre viktig del när det gäller att samarbeta i olika sammanhang.

Det är andelen osäkra som ökar. Man hör argument för och emot svenskan, men kan ändå inte ta ställning.

Undersökningen visar att bara 45 procent tycker att skolsvenskan ska fortsätta vara obligatorisk, samtidigt visar statistiken att osäkerheten ökar - vad visar undersökningen egentligen?

- När vi jämför över tid ser vi att andelen som förhåller sig positiv till att bevara obligatoriska skolsvenskan i grundskolan har krympt. 1996 var den 52 procent, 2008 var den 50 procent och nu 2013 är den 45 procent. Men intressant nog har inte andelen negativa ökat i samma utsträckning. Det är ungefär 47 procent som förhåller sig negativt till skolsvenskan både 1996 och 2013.

- Det är istället andelen osäkra som ökar. De som inte riktigt vet vad de tycker påverkas antagligen av att det förs en intensiv samhällsdiskussion. Man hör argument för och emot, men kan ändå inte riktigt ta ställning i frågan.

Vem är mest positiv till svenskan?

- Det är framförallt de som själva bedömmer att de har goda kunskaper i svenska. Kvinnor är mera positiva än män, högutbildade är mera positiva än dem med låg utbildning och åldern är också viktig - ju äldre man är detso mer positiv inställning har man. Men effekten är starkast av de egna kunskaperna i svenska. Har man dåliga kunskaper i svenska har man också mer negativ inställning till svenskan.

Vill man ha förändring ska man lägga krut på att förbättra kunskaperna i svenska.

Vad kan man göra för att vända den negativa trenden mot svenskan?

- Vill man åstadkomma någon slags förändring så ska man lägga krut på att förbättra kunskaperna i svenskan. Har man en positiv upplevelse av sin egen förmåga att kommunicera på svenska, så har man också i snitt en mera positiv syn på det svenska i Finland.

Du är hemma från Sverige och kan kanske se på Svenskfinland med distans. Hur ser du på det att vi finlandssvenskar hela tiden oroar oss för hur de finskspråkiga ser på oss och hur de uppfattar svenskan?

- Jag tycker att man kanske borde ändra sitt förhållningssätt till hur man använder sin svenska. Jag förstår att man känner sig hotad då samhällsklimatet blir mera negativt och tufft mot det svenska, men rätt strategi är inte att gömma undan sin svenska och inte använda den, utan jag tror snarare på det motsatta. Undersökningen visar ju att de som upplever att de har goda kunskaper i svenska har mera positiv inställning till svenska, men för att de ska lära sig svenska måste också svenskan talas allmänt i samhället. Jag tror att det är här det stora problemet finns.

- Det finns mycket festtal som lyfter fram svenskan, men i praktiken då man går ut på gatorna hör man ganska lite svenska och den används ganska lite i servicesammanhang. Här finns det någonting att fundera på.