Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Med rösten som kulspruta

Från 2013
Uppdaterad 03.05.2016 12:09.
M.I.A.
Bild: Cabalar / EPA / All Over Press

Matangi inleds med ett upplyst ”Om”, det där eviga som också Herman Hesses Siddhartha hörde vid floden och som innebar slutet på hans resa och letande. M.I.A. däremot står synnerligen i nuet, med blicken framåt och hon fortsätter skapa popmusik som låter som ingen annans. Det innebär kulsprutelyrik, beats som slåss om utrymmet i låtarna, otaliga samplingar, röster som är preparerade på olika sätt, utsvävande. M.I.A. klistrar, lappar, färgar hämningslöst och hennes fantasi verkar gränslös. Att lyssna på hennes album är alltid en spännande upplevelse. Det gäller också för Matangi.

Matangi är hindgudinnornas gudinna läser jag, en som alltid talar sanning, ur hjärtat. Frispråkighet och uppriktighet gäller också för M.I.A. och hon rappar om hur hon enligt folk sabbade för Madonna på Super Bowl, ett uppträdande där M.I.A.s långfinger väckte indignation i ett uppenbarligen konservativt U.S.A. ”Go back to India” sjunger hon som kommer från Sri Lanka och har växt upp i England och nu bor i Amerika. Så enkelt fångar man och uttrycker man folks enfald.

Då de tidigare albumtitlarna Arular syftade på pappan, tamilkrigaren, och Kala på mamman, kämparen så syftar Matangi på M.I.A. själv som egentligen heter Mathangi i förnamn.

Jag har alltid varit svag för M.I.A.s kanske mera formrena poplåtar, de med en tydlig melodi, gärna så att de också transcenderar, där röster flätas samman och svävar ut i rymden. Tamilrötter som möter Londongatornas sound och beats. Visst exotiserar jag förmodligen då jag låter mig glida iväg med låtar som ”Tell me why” på senaste skivan Maya, men trots det så saknar jag dem här.

Låten ”Bad Girls” släpptes redan för ett par år sedan och funkar fortfarande bra, samma gäller ”Sexodus” och några till. Det är hyfsat ansträngande att lyssna på Matangi i ett sträck just eftersom melodierna frånvarar. Å andra sidan kan man ofta må bra av att utsättas för ljud och det får man här. Matangi är ett okonventionellt album som saknar rädsla och kommersiella strategier. M.I.A. gör vad hon vill, hennes musik är revolt, och det är egentligen skönast så.

Mer om ämnet på Yle Arenan