Stamledare besluter om USA-styrkor

Upp till 15 000 utländska soldater kan få bli kvar i Afghanistan efter år 2014 om säkerhetsavtalet mellan USA och Afghanistan undertecknas.

Soldaterna skulle träna, utrusta och bistå den afghanska armén, sade Afghanistans president Hamid Karzai, då han presenterade säkerhetsuppgörelsen för det nationella rådslaget - loya jirga - som nu ska godkänna uppgörelsen.

Men Karzai tillade också att avtalet kommer att undertecknas först efter det afghanska valet i april nästa år och att det också måste godkännas av det afghanska parlamentet före det för att träda i kraft.

Diskussionen om en framtida amerikansk truppnärvaro och villkoren för den har varit svår och långvarig och spelet kring den verkar alltså fortsätta.

Loya jirga inleddes

Den afghanska nationalförsamlingen loya jirga inledde sitt rådsmöte i ett jättelikt tält huvudstaden Kabul på torsdagen. King 2 500 stamhövdingar, byledare och parlamentsledamöter ska i fyra dagar diskutera ett avgörande säkerhetsavtal med USA.

Loya jirga, eller "det stora rådet", ska också godkänna eller förkasta den bilaterala säkerhetspakten om de amerikanska truppernas närvaro i Afghanistan efter år 2014.

Talibanerna har fördömt mötet som en amerikansk intrig. De har hotat att döda delegaterna om de godkänner avtalet.

För att ge tyngd åt sitt hot detonerade talibanerna förra veckan en självmordsbomb nära området där loya jirga möts. Attacken krävde 12 dödsoffer, de flesta av dem civila.

Det afghanska folkets viktigaste forum loya jirga är överordnat parlamentet. Det består utöver parlamentsledamöterna av ordförandena i provins- och distriktsförsamlingarna.

Vid loya jirgas senaste sammankomst 2010 diskuterade 1 600 delegater om fredsförhandlingar med talibanerna.

Verkar acceptera USA:s krav

Ett utkast av avtalstexten gav intrycket att president Karzai har böjt sig för USA:s krav att amerikanska soldater inte kan dömas av lokala domstolar om de anklagas för brott. En annan central fråga har varit den under vilka omständigheter amerikanska trupper kan tränga sig in i afghanska hem.

Bara timmar före mötet sade USA:s utrikesminister John Kerry att bägge parter har kommit överens om en avtalstext i telefondiskussioner med Karzai. I utkastet förblir avtalet i kraft "till slutet av 2024 och efter det", och utländska trupper planerar lämna landet förutsatt att inte någondera parten bryter avtalet.

Avtalet ses som centralt för att garantera säkerheten i det krigsdrabbade landet. Enligt FN har talibanerna senast 2010 varit så våldsamma som i år.

Ett liknande avtal mellan USA och Irak kollapsade 2011 på frågan om amerikanska soldater skulle kunna dömas av lokala domstolar, varefter USA drog bort sina trupper från Irak. Man befarar att det samma kan hända i Afghanistan. I Irak ökade våldsamheterna märkbart när de irakiska regeringsstyrkorna tvingades ensamma in i hårda strider med talibanerna.

USA lämnar kvar liten styrka

Det har varit oklart hur många amerikanska soldater som stannar kvar i Afghanistan efter att huvudparten av Nato-styrkan lämnar landet. För tillfället är de 75 000.

Enligt Kerry skulle de trupper som stannar kvar ha en mycket begränsad roll, som helt handlar om att träna, utrusta och bistå afghanerna.

- De amerikanska styrkorna har ingen stridsuppgift, sade Kerry.