Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Vi själva är de största vattenbovarna

Effektivare avloppsrening i Sankt Petersburg i Ryssland gör långsamt Finska viken renare. I oktober öppnades en ny avloppstunnel och nu renas över 98 procent av avloppen i den största kuststaden vid Östersjön. I kustvattnen i Östnyland syns förbättringarna endast en aning.

- Förändringar i naturen sker långsamt både mot det sämre och i det här fallet mot det bättre, konstaterar biolog Mikaela Ahlman vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Så mycket kan man ändå säga att åtgärder som har vidtagits i Sankt Petersburg tidigare och nu ser ut att ge resultat i den innersta delen av Finska viken. Där har algmängderna minskat under de senaste åren.

Fiskar syns bättre

Vattenkvaliteten längs den nyländska kusten övervakas av NTM-centralen. Statistiken dateras tillbaka till 1970-talet och där kan man skönja en förändring över en tid. Sedan början av 2000-talet har ändå vattenkvaliteten stampat på stället. De största bovarna i övergödningen av kusten är vi finländare.

- Åarna och bäckarna för ut kväve och fosfor så småningom till kustvattnen, där de mer eller mindre stannar. Tyvärr har det inte skett någon så markant minskning i halterna att det skulle synas i belastningen, konstaterar Ahlman.

Vattenströmmen ute i Finska viken sveper in längs den estniska kusten, vänder vid Sankt Petersburg och kommer tillbaka längs den finska kusten - men 30 kilometer ute på öppet hav. Belastningen i de kustvatten där man kan röra sig med småbåtar orsakar vi själva.

Ekolog Tero Myllyvirta ser ändå en liten förbättring i vattenkvaliteten med blotta ögat.

- När vi far lite längre ut på havet där åarna inte påverkar så är sikten en aning bättre, om det inte är till exempel algblomningstider. Jag ser till exempel lättare fiskar som simmar. Vi går som en helhet mot det bättre. Sedan har vi problemet med att fiskarna är radioaktiva, det syns inte lika bra som eutrofieringens effekter.