Malin Ekholm: Ska vi utbilda drömmare eller arbetare?

Välj med hjärtat! Följ dina drömmar! Tänk inte så mycket, utan gör vad som känns rätt! Visst. Ok. Det är ju bra att följa sitt hjärta, men sen då? När du sitter där med ditt studielån och ditt snuttjobb utan att beviljas bostadslån och med ett yrkesliv som är långt ifrån drömmen – var det sist och slutligen rätt att välja med hjärtat?

Efter sju år med visstidskontrakt, varav ett tog slut dagen före en mammaledighet, har jag idag sedan en tid tillbaka en trygg fastanställning. Jag har gått journalistlinjen på Social- och kommunalhögskolan och blivit pol.mag från Åbo Akademi, jag tog alltså den långa och svåra vägen och valde en populär utbildning och ett populärt yrke – priset var många år i yrkesmässig ovisshet.

En nära vän å andra sidan, utexaminerades från den så impopulära plastingenjörsutbildningen på Arcada. Bara 11 personer sökte till de 15 studieplatserna i år.

Gissa vem som alltid har haft fasta anställningar, vem som har blivit befordrad oftare och vem som alltid haft bättre lön? Alla hans studiekamrater har haft jobb mer eller mindre hela tiden och många har t.o.m haft möjlighet att välja bland jobben, medan många av mina studiekompisar fortfarande inte är fast anställda och har varit arbetslösa i perioder.

Nu menar jag inte att jag ångrar mitt yrkesval, för jag jobbar ju med det jag ville och har t.o.m blivit befordrad en gång. Men vägen har inte varit spikrak eller ens gått uppåt alla gånger och ofta har jag undrat om jag borde byta till något tryggare i alla fall…

En plats på drömutbildningen är ju ingen garanti för drömjobbet eller ens ett jobb. Ser man på de utbildningar som var populärast i höstens antagningar var skådespelare, journalist, medianom och kulturproducent alla med bland de mest åtrådda. Alla är de yrken där jobben är få och de jobb som finns ofta är projektjobb och lönen därefter. Hur många finlandssvenska skådespelare kan till syvende och sist försörja sig på att bara spela teater?

Visst förstår jag att ungdomar väljer den utbildning som känns roligast men någonstans känns det fel att det finns utbildningar som ingen vill söka till trots att både lön och arbetsmöjligheter är bra medan många yrken som är populära bland unga inte alls behöver betyda någon ljusnande framtid.

Är det då inte lite omoraliskt att ta in studerande till utbildningar där man från början vet att arbetssituationen kommer att vara svår? Eller är det studiehandledarna som borde vara en förnuftets röst? Är det så fel att poängtera att det kunde vara vettigt att utbilda sig inom en bransch där det också går att försörja sig? Att inte bara välja med hjärtat.

Jag antar att jag framstår som en hycklare, men jag hävdar ändå att det går att bli lycklig också med ett mindre flärdfullt yrke men där lönen kommer varje månad och det på arbetskontraktet står tillsvidare istället för visstid.

Läs också:

• Räkna och jämför: Hur bra tjänar du på din utbildning?
• Bara var tredje studerande klarar studietakten
• Vårdstuderande på Novia snabbast i Svenskfinland
• Ingen vill bli plastingeniör trots att det finns gott om jobb
• 9 000 euro mindre för ÅA-ekonom
• Kolumn: Ska vi utbilda drömmare eller arbetare?
• Arbetslösheten bland skådespelare har ökat starkt