Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nuotio om polischefen: ”Allt inte hans ansvar”

Från 2013
Uppdaterad 19.01.2015 10:58.
Polisen
Bildtext Enligt Nuotio kan en person inom polisorganisationen inte kontrollera polisens alla verksamheter.

Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors Universitet, anser att det inte är rättvist att lägga allt ansvar för oklarheterna inom polisen på en person i polisorganisationen. Nuotio efterlyser i stället förbättringar i systemet och mera forskning kring tillsynsverksamheten inom polisen.

Enligt Nuotio är det för mycket väntat att en enda person ska ha kontroll över polisens alla verksamheter. Det går inte. Polisen är en enorm organisation. Det är alltså inte vem som är skyldig som är relevant i polishärvan, utan hur lagen och polisorganisationen borde utvecklas för att fungera bättre.

- Var och en polisman måste vara säker på att han handlar enligt lagen. Alla borde medverka i att se till att verksamheten blir laglig, annars finns det ingen mening med polisen, säger Nuotio.

Inrikesministern anser att Paatero inte har informerat henne. Har Räsänen rätt att vara upprörd och fungerar det som orsak att avsätta honom?

- Jag tycker bara att det är lite av en överreaktion. Man kan ju förstå att politikerna är sensitiva, men man kunde ju också säga att det är ministeriet som har slarvat lite i den här tillsynen. Polisen är en jättestor organisation. Det är inte så lätt att komma åt ansvaret. Man har intern och extern kontroll av tillsynen. Vem som i själva verket står för vad så är ofta lite oklart.

Paatero har skött sitt jobb.

Tidigare incidenter inom polisen, som exempelvis Aarnio affären, visar att ordningsmakten inte är en enhetlig organisation. Det finns en maktkamp mellan olika delar av polisorganisationen – en maktkamp som också tär på förtroendet för polisen. Nuotio anser att Paatero har skött sitt arbete väl under de svåra omständigheter som han har jobbat med. Enligt Nuotio blir inga problem lösta genom att avsätta polischefen.

Vad får man då till stånd genom att avsätta polisöverdirektör Paatero?

- Ingenting! Det är bara någon ny person som ska köras till det här. Det kan ju hända sedan att Räsänen skulle plocka en sådan polischef som på något sätt lovar att åtgärda det här hårdare eller dylikt, men jag anser nog att när det handlar om reglering och dylikt så är det inte polisöverchefen som reglerar utan det måste ju vara justitieministeriet och hela det kansliet. Det är därför jag tror att det inte kommer att lösa de här problemen. I stället borde ministeriet gå till botten med regleringen. Det kunde göras med eller utan Paatero, säger Nuotio.

Har polisens anseende skadats, enligt din bedöming?

- Det får inte skadas! Vi måste få den här tilliten tillbaka. Vi har en svaghet i Finland. Den juridiska forskningen om polisverksamheten är underutvecklad. Jag skulle mycket gärna se att vi, vid Helsingfors Universitet till exempel, kunde göra något för att åtgärda det här. Forskning är, skulle jag säga, ett mycket bra svar för de här problemen. Då får man också idéer kring hur man kunde utveckla polisens tillsynsverksamhet, säger Nuotio.

Register över tjallare behövs för kontroll och kontakter.

Formellt gäller alltså polisens register över uppgiftslämnare - eller tjallare. Enligt lagen borde det finnas ett register - men det finns det inte inom Helsingforspolisen. Erfarna poliser har sagt att de aldrig har tecknat ner vem som tjallat och vad.

En av orsakerna till att tjallare registreras är, enligt Nuotio, att få kontroll över bland annat vilka tjallare som betalats för informationen de uppger. En annan orsak är att även andra delar av polisen ska kunna använda sig av samma tjallare, om man vet att de varit villiga att samarbeta. Enligt Nuotio sitter tjallarna med värdefull information som i sig inte är så viktig för själva domen, utan snarare hjälper polisen att angripa problemet.

Vilken roll har tjallarna i rättsprocessen? Kan någon dömas utifrån vad en anonym tjallare har meddelat?

- Det handlar inte så mycket om hur tjallare kopplas till själva straffprocessen, utan det handlar mera om att samla kunskap och information om den kriminella verksamheten, så att polisen kan planera hur de börjar den riktiga förundersökningen. Den informationen är inte längre så viktig under själva straffprocessen, säger Nuotio.

Finns det risk för att personer som är misstänkta för narkotikabrott inte har samma rätigheter som de som är misstänkta för andra brott? Något av ”ändamålen helgar medlen”-tänkandet, det vill säga när det gäller att sätta dit knarkbovar är allt tillåtet?

- Det är kanske lite som i säkerhetspolisverksamheten. Ibland är källorna så viktiga och kanske Helsingfors narkotikapolis har haft källor som de inte velat dela med andra. Kan hända att dessa källor har varit viktiga för den framgångsrika bekämpningen av narkotikabrottsligheten i Helsingfors. Det finns faktiskt ofta ett skäl bakom narkotikapolisens verksamhet och man borde kanske inte helt se det så svart eller vitt, säger Nuotio.