Retorikexpert: Tre råd till föreläsare
Föreläsare på högskolor är oftast väldigt bra på sina ämnen men kanske inte så pedagogisk skickliga. Det krävs väldigt mycket av en god forskare som dessutom ska lyckas vara en bra lärare. Retorikexperten Mika Hietanen ger tre råd till föreläsare.
Universitetslektor och docent Mika Hietanen vid Uppsala universitet har varit fascinerad av retorik i över tjugo år. Det som intresserar honom mest är att se hur människor försöker påverka andra att tänkta, tycka, tro och handla på olika sätt.
Till Svenska Yles öppna granskning av högskolorna säger han att kriterierna för en bra föreläsare sammanfaller ganska långt med dem för en god talare: sakkunnig, intressant och publiktillvänd. I det akademiska är sakkunnigheten sällan ett problem.
- Utmaningarna ligger främst i didaktiken, att överbrygga det gap som ligger mellan läraren och studenterna, mellan kursmålen och förkunskaperna och mellan det som studenterna vill lära sig och det som de bör lära sig, påpekar Mika.
Fixa högskolan
- Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
- Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
- En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
- Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
- Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
- Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
- Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.
Mikas tre råd till föreläsare:
1. Utmana dig som föreläsare
Utmaningen för universitetsläraren är i princip de samma som för ämneslärare t.ex. i gymnasiet. Ofta brukar studenter uppskatta engagemang och förmågan att göra svåra saker lätta att förstå.
2. Engagera dig i ditt ämne
Det är ingen lätt sak att först skriva om en sak i forskarkammaren och sedan presentera samma sak, på ett helt annat sätt, under en föreläsning för första årets studenter, men det är i praktiken vad som krävs. Det får inte bli för svårt, då blir studenterna modfällda, inte för lätt, då blir de uttråkade. God undervisning innehåller utmaningar som man klarar av och kan glädjas över att man förstår och lär sig nya saker som ger nya spännande infallsvinklar på livet.
3. Beakta deltagarna
Det är inte alldeles lätt att ringa in vad en god lärare är och det är definitivt så att mycket olika personligheter med olika pedagogiska stilar kan uppfattas som utmärkta lärare. Jag tror ändå de gemensamma dragen handlar om engagemang och att verkligen beakta deltagarna så att man möter dem med sitt budskap. Och detta är grunden i alla god retorik. Dess värre har detta väldigt lite kriterierna för god forskning att göra. Följaktligen krävs väldigt mycket av en god forskare som också ska sträcka sig till att vara en god lärare.
Akademisk forskning väger tyngre
- Trots att man numera betonar betydelsen av den pedagogiska skickligheten är det givetvis den akademiska forskningen som väger tyngst för lektorat och professurer. Däremot finns numera även tjänsten som universitetslärare, som är reserverad för icke-disputerade, med god pedagogisk förmåga, säger Hietanen.
Mika blev nyss tilldelad Litteraturvetenskapliga institutionens 2013 års pedagogiska pris inom området för teologi, humaniora och lärarutbildning. Motiveringen till varför det blev Hietanen har att göra med hans kompetens och passion när det gäller att få studerande att aktivt medverka i undervisningen. Han strävar efter att ständigt förbättra undervisningsformerna och han lyckas väcka studenternas entusiasm och vilja att ta sig an ämnet retorik.
Läs också: