Brist på offentlig svensk vård för ätstörningar

Det råder en ordentlig brist på svenskspråkig offentlig vård för dem som lider av ätstörningar i huvudstadsregionen. Vid ätstörningskliniken vid Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt ( HNS) har man svårt att rekrytera svenskspråkig personal - men inom den privata vården har det inte varit några problem.

Vid ätstörningskliniken vid HNS rådet det akut brist på svenskspråkig personal. Behovet av svenskspråkig vård är stort.

- Det är sant att vi inte hela tiden har någon som pratar svenska. Patienterna stannar här dygnet runt och vårdarna jobbar tre skift. Det är bara så att vi måste rekrytera folk som pratar svenska också till vården, men det har varit svårt. Jag har heller inte svenskspråkiga skötare vid dagavdelningen nu, konstaterar Katja Tenhovirta, avdelningssköterska för hela ätstörningskliniken vid HNS.

Hur stort är behovet av att få svenskspråkig vård?

- Ja vi har ett behov. Vi har många patienter som är svenskspråkiga. Mest svenskspråkiga har vi vid polikliniken. Om det inte räcker med att bara gå till polikliniken måste patienterna få vidare vård, och då är det inte garanterat att man får vård på svenska

Vad ska man göra åt det här problemet?

- Vi har försökt få svenskspråkig vård till polikliniken!

Får de här patienterna då alltid vård på svenska, eller måste de byta till finska?

- De måste byta till finska.

Varför är det då så här?

- Det är svårt att få svenskspråkiga att jobba här. Vi har försökt. Det är viktigt att man kan prata svenska. Vi har inte rekryterat direkt.

Enligt Tenhovirta är det alltså svårt att locka svenskspråkig personal till den offentliga vården, men så är inte fallet på den privata sidan. Vid ätstörningscentret i Helsingfors, mera känt som Syömishäiriökeskus, har man inte haft ett särskilt stort problem att rekrytera svenskspråkig personal. Där har man dessutom valt att lyfta fram den svenskspråkiga servicen - trots att endast cirka 10 procent av deras klientel är svenskspråkiga. Målsättningen att kunna erbjuda alla patienter svenskspråkig vård

Rasmus Isomaa, doktor i utvecklingspsykologi och ätstörningsforskare, jobbar med att utveckla svenskspråkiga ätstörningstjänster på det privata Ätstörningscentret. Enligt honom är det viktigt att erbjuda vård på modersmålet för att få önskat resultat.

- Vi ska kunna erbjuda svenskspråkiga patienter lika god och mångprofessionell vård som vi kan erbjuda de finskspråkiga, säger Isomaa.

På HSN, alltså inom den offentliga vården, har man haft det svårt att hitta svenskspråkig personal. Ni har alltså valt att satsa på svenskan. Har ni haft svårt att hitta personal på svenska?

- Hittills har vi inte haft det. För tillfället har vi inget behov av ny personal. Vi har inte varit på jakt under en tid, men man måste ha kontakter till ställen där det utbildas folk som kan vara lämpliga för det här, säger Isomaa.

Har ni då tillräckligt med svenskspråkig personal för att täcka behovet?

- Nästan. Det som vi saknar och som saknas på många håll i Finland också är näringsterapeuter som skulle kunna tillräckligt bra svenska. Sådana utbildas inte alls i Finland.

Varför har man då inom offentliga vården inte hittat svenskspråkig personal? Om man frågar Tenhovirta på HNS kan man inte jämföra den privata och offentliga vården eftersom patienterna inom den offentliga vården är så mycket fler än inom den privata.

- Det är lite annorlunda här jämfört med den privata kliniken. Vi har ungefär 60 personer som jobbar här och vi har mycket patienter som kommer hit. Det kommer dagligen mellan 50 och 100 patienter hit så våra volymer är större än på den privata sidan, säger Tenhovirta.

Vården är inte lika för alla

Trots att den privata ätstörningskliniken Syömishäiriökeskus driver en ickevinstdrivande verksamhet blir det dyrare för patienten med privat vård jämfört med den offentliga vården. För den som inte har någon försäkring kan det bli svårt att få det att gå ihop.
Sofia Torvalds, författaren bakom boken Hungrig och mamma till en dotter som lidit av ätstörningar, beskriver hur viktigt det är att den som lider av ätstörningar får vård på sitt eget modersmål:

- Det är himla viktigt att få vård på svenska faktiskt för när du har en ätstörning så handlar det ju om tankar - hemska, plågsamma tankar som du har i ditt huvud och som finns där nästan konstant. För att du ska kunna få hjälp med att jobba med de här tankarna så tror jag faktiskt att man behöver göra det på sitt modersmål, säger Torvalds.

Torvalds efterlyser mera jämlikhet mellan den privata och den offentliga i vården:

- Bara helt enkelt för att få snabb vård, så tog vi också kontakt med Syömishäiriökeskus som här i Huvudstadsregionen erbjuder snabb, privat vård också på svenska. Det var jättebra men där är ju problemet att alla inte har råd med det, och vi hade inte råd med det jättelänge. De som har försäkring eller har extra mycket pengar på kontot kan få den vården, men tyvärr kan alla inte få det. Det tycker jag är jättesorgligt. Vi borde satsa på att få en så bred ätstörningsvård för alla, oberoende av pengar, och också om du inte är allvarligt sjuk.