Hoppa till huvudinnehåll

Fixa högskolan

Hankeiter talar ut om sin motivation

Från 2013
Uppdaterad 05.12.2013 19:19.
Bildtext Svenska handelshögskolans studentkårs ordförande Erik Stenberg säger att motivation och vitsord är olika saker.
Bild: Yle/Johan Gullmets

Hankenstuderande är motiverade även om vitsorden inte är i samma klass som på Aalto-universitetet. De pekar på att det är lättare att få en studieplats på Hanken och att Aaltostuderande är färdigt drillade i finska toppgymnasier.

Hankens studentkårs styrelseordförande Erik Stenberg säger att det är ganska naturligt att de som studerar på på Aalto-universitets handelshögskola redan från första början är mera tävlingsinriktade än på Hanken.

Programmet är inte längre tillgängligt
FIXA HÖGSKOLAN Ekonomistuderande om motivation - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

– Den finlandssvenska utbildningsnivån är på en annan nivå än på finskt håll där fler konkurrerar om samma platser och där kvalitetsskillnaderna mellan skolorna är betydligt större, säger han och syftar på både gymnasier och högskolor.

Han har inte så mycket att säga mot argumenten kring att hankeiter är mindre motiverade än sina finska kolleger. Men han pekar på ordet motivation.

– Jag tycker inte att man enbart på basis av lägre medeltal kan döma ut hankeiters motivation.

Bildtext Frank Ahlmark som studerar för andra året med finansiell ekonomi som huvudämne.
Bild: Yle/Johan Gullmets

Tuomas Tomunen som studerar finansiell ekonomi för fjärde året på Aalto-universitetet ger klara besked (först i videon intill). Han är motiverad, därmed basta.

I korridorerna på Hanken står det snabbt klart att studerande är medvetna om att studerande på Aalto-universitetets handelshögskola kanske satsar lite hårdare på studierna från dag ett. Hankeiterna står ändå upp för sin motivation.

– Jag är motiverad att läsa och jag satsar mycket på studierna. Här får kanske studerande sämre vitsord men motiverade är vi nog, säger Frank Ahlmark som studerar för andra året med finansiell ekonomi som huvudämne.

Kan man dra någon parallell mellan utbildningens kvalitet och studerandes motivation?

– De som undervisar kan se sig litet i spegeln. Är det motiverande undervisning eller är det någonting som de har planerat någonting en månad i förväg?

Vad tycker du är motiverande undervisning?

– När jag vet att det jag studerar har praktisk nytta och när undervisning är pedagogisk så att jag blir intresserad tack vare föreläsaren.

Jämför inte vitsord

Bildtext Hankeiten Philip Kaustinen studerar för andra året med finansiell ekonomi som huvudämne.
Bild: Yle/Johan Gullmets

Philip Kaustinen, som också går andra året på Hanken med finansiell ekonomi som huvudämne, säger att man på Hanken inte egentligen jämför vitsorden med varandra.

– Det känns litet tabu att jämföra vitsord.

Han menar ändå att han bryr sig om sina vitsord.

– Om medeltalet höjdes och man hänger med så är det säkert bara bra. Har man motiverade studiekamrater så hjälper det ju en själv också.

Kaustinen prioriterar studierna framom andra intressen men menar ändå att han vill göra någonting annat som motvikt.

– Jag vill inte sitta med näsan i boken dygnet runt.

Motivation växer fram

Bildtext Hankeiterna Alexandra Järnefelt och Corinne Rönnholm menar att motivationen växer fram under studietiden.
Bild: Yle/Johan Gullmets

Corinne Rönnholm är första årets studerande på Hanken. Hon tror att motivationen växer fram allt eftersom man inser vad man vill fokusera på.

– Motivationen stärks senare när studierna inte bara handlar om grundkurs efter grundkurs.

Hankeiten Alexandra Järnefelt studerar på andra året med redovisning som huvudämne. För henne börjar det bli dags att tänka på kandidatavhandligen och studieutbytet.

– Eftersom jag vill bli antagen till ett bra universitet på studieutbytet är det viktigt för mig att jag både har tillräckligt bra vitsord och studerar tillräckligt snabbt.

Klar skillnad mellan antagna

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

Av alla 3 412 sökande till ekonomiska vetenskaper på Aalto-universitetet antogs 7,4 procent. Till Hanken sökte 1 133 personer varav 22 procent blev antagna.

Finlands ekonomiförbund har undersökt hur utexaminerade utvärderar sina utbildningar. De som utexaminerats från Hanken värderar de kunskaper de fått i företagande högre än vad utexaminerade från andra ekonomiutbildningar gör. Däremot var de färdigskolade hankeiterna mera missnöjda med studiehandledningen.

Det som är särskilt intressant i ekonomiförbundets rapport är att utexaminerade magistrar från Hanken är yngre än utexaminerade från andra högskolors ekonomiutbildningar. En färdig hankeit var i medeltal 27 år gammal och 1,8 år yngre än genomsnittet.

I och med att studietiden i snitt är ungefär lika lång på Aaltos handelshögskola som på Hanken betyder det att hankeiterna också är yngre då de inleder studierna. Därmed är det kanske naturligt att hankeiterna i början av studiekarriären söker sin plats i en större utsträckning än sina äldre kolleger på Aalto.

– På Hanken är utbildningssystemet uppbyggt så att du först ska ta reda på vad du är intresserad av och vad du är bra på. Det finns en risk om man pressar på för hårt i början att du väljer någonting som inte passar just dig och som du är bra på, säger styrelseordförande Erik Stenberg.

Stenberg poängterar att hankeiterna brukar klara sig ganska bra då man jämför hur många utexaminerade som börjar jobbar utomlands. Där kommer kanske vissa sociala färdigheter som inte alltid kan inhämtas i föreläsningssalen väl till pass.

– Dessutom skulle jag vilja tillägga att en viktig faktor i akademiska utbildningar är en viss mognadsprocess som inte bara handlar om att snabbt bli klar.

Läs också: