"Undvik dunprodukter helt och hållet!"

Innehåller den här jackan dun från levande fåglar? Den frågan försökte Radiohusets reporter ställa i flera olika affärer som säljer dunjackor. Utan att få ett enda klart svar.

Dunjackor är trendiga och populära på grund av sina många goda egenskaper. Dun är en naturprodukt som värmer bra. Men nackdelarna är mer skrämmande.

- Jag tycker man ska undvika att köpa dun helt och hållet, säger Ann-Marie Bergström som är frivillig djurskyddsövervakare vid Finland djurskyddsföreningarnas förbund.

- Till ett duntäcke tar man dunet från 75 gäss, och då är det ju lockande för producenterna att använda samma fåglar om och om igen och därför plockas fåglarna levande.

Bergström efterlyser en lagreglerad ursprungsmärkning, i stil med Krav eller Svanen, som garantarerar att djuret redan var dött när fjädrarna plockades. I dagens läge existerar ingen sådan märkning.

Inga frågor, inga svar

I Radiohusets reportage konstaterar försäljarna av dunprodukter att det är sällan som kunderna ställer frågor om dunets urspung. Och försäljarna i Joutsen-affären får inte ens uttala sig gällande dunet, utan hänvisar till företagets verkställande direktör som i sin tur är bortrest och inte kan nås för en kommentar. Bergström tycker det här är besynnerligt.

- Man blir ju misstänksam när försäljarna inte får uttala sig om dunet.

Enligt den Europeiska dun- och fjäderorganisationen EDFA är det endast två procent av allt dun på marknaden som är plockat från levande djur, men enligt djurskyddsorganisationer är andelen så hög som 50 till 80 procent. Vem är det som ljuger?

- De här tvåprocenten nämns ofta och många som säljer dunprodukter utgår ifrån att den stämmer. Men när svenska TV4:s program Kalla fakta år 2009 granskade dunförsäljare i Kina, Ungern och Polen uppgav 90 procent av tillverkarna att dunet togs från levande fåglar. Det är förbjudet inom EU att plocka levande fåglar, men ändå gör man det i Ungern och Polen.

"Satsa på syntet"

När det nyligen avslöjades att kinesiska angoraproducenter river loss ullen från levande kaniner reagerade flera svenska företag genom att omdelbart dra tillbaka sina angoraprodukter och sluta importera kinesisk angora. Men i Finland är det alltså svårt att få svar då man ställer frågor om materialens ursprung.

- Det är märkligt att vi är så efter med de här sakerna här i Finland, konstaterar Bergström. Bland annat det svenska företaget Fjällräven reagerade genast då Kalla faktas dun-program sändes genom att införa en strikt egen kontroll av det dun man köper in från Kina. Men våra inhemska tillverkare har inte gjort någonting alls.

Så konsumenterna ställer inga frågor, tillverkarna ger inga svar och päls, ull och dun kan alla ha tillverkats under oetiska omständigheter. Hur ska vi då resonera när vi köper vinterkläder?

- Det finns massvis med olika syntetiska material som håller värme och fungerar precis lika bra som dun eller päls. Dessutom är de lämpligare för allergiker och betydligt enklare att tvätta, säger Bergström.

Syntet är alltså skonsammast för djuren, men vilket material är bäst om man tänker på miljön? Det diskuterar vi Radiohuset torsdag 28 november kl 15.35.

Hör också Smältpunkt som behandlade dunproblematiken år 2011.

Radiohuset fortsätter diskussionen om dun nästa vecka