Inte lättare att bli läkare på svenska
Trots att många tror motsatsen så är det inte nödvändigtvis lättare att bli antagen för att studera medicin på svenska än vad det är på finska. Det visar statistik som Fixa högskolan har sammanställt.
Den felaktiga slutsatsen har förekommit många gånger i offentligheten och brukar dras när man tittar bara på utbildningen i medicin vid Helsingfors universitet.
Michaela Wilkman är femte årets medicinestuderande och säger att det oftast är finskspråkiga som har uppfattningen att det är lättare att bli läkare om man är svenskspråkig.
- Kanske man på ett sätt är ganska van som finlandssvensk att höra sådana kommentarer, så jag tar inte det så jättepersonligt. Jag sätter det kanske i en sådan där ignoransbox som jag har för man är ganska van att bli bemött så.
Sensation säljer
Medicinarklubben Thorax ordförande Johan Sanmark säger att människor utanför universitetet oftast inte vet så mycket om antagningen i medicin och därför lätt drar fel slutsatser.
Fixa högskolan
Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.
- Och så säljer det ju väldigt bra om man sätter på framsidan av kvällstidningen Ilta-Sanomat att det är lättare att bli läkare på svenska.
Sanmark är inte nöjd över att de felaktiga uppfattningarna fortfarande råder.
- Man blir ju irriterad, för det är ju som att jämföra äppel och päron.
"Jämför inte endast med de bästa"
Han framhåller att det inte är rättvist att jämföra den enda svenska utbildningen i medicin vid Helsingfors universitet med den finska utbildningen vid samma universitet.
- Det man borde jämföra är den så att säga sämsta svenskspråkiga medicinutbildningen med den sämsta finskspråkiga, nationellt sett, och inte bara här i Helsingfors. Här i Helsingfors har vi alla svenskspråkiga men toppen av de finskspråkiga och då blir det en vriden jämförelse.
Han får medhåll av Lena Sjöberg-Tuominen som är klinisk lärare i allmän medicin vid Helsingfors universitet.
- Så som du säger så är det ju nog en missuppfattning. Visserligen är poänggränserna för svenskspråkiga lägre och speciellt om man tittar enbart på Helsingfors universitet. Men vi har ju fem universitet i det här landet som ger undervisning i medicin.
Statistiken visar antagningen nationellt
När man jämför den svenskspråkiga linjen med alla finska medicinutbildningar i medeltal så ser man att 12 procent av de som deltog i inträdesprov i medicin på svenska blev antagna, jämfört med 15 procent på finska. Det visar statistik som Svenska Yle har fått från universiteten.
| Utbildningar i medicin | Antal sökande | Antal antagna | % som antogs |
|---|---|---|---|
| Helsingfors universitet (finska) | 842 | 101 | 12,0 % |
| Helsingfors universitet (svenska) | 190 | 23 | 12,1 % |
| Östra Finlands universitet | 787 | 134 | 17,0 % |
| Uleåborgs universitet | 729 | 127 | 17,4 % |
| Tammerfors universitet | 939 | 107 | 11,4 % |
| Åbo universitet | 816 | 157 | 19,2 % |
| Finska utbildningar totalt | 4113 | 626 | 15,2 % |
| Den svenska utbildningen | 190 | 23 | 12,1 % |
| Alla sammanlagt | 4303 | 649 | 15,1 % |
Källa: Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet och Åbo universitet
- Med hjälp av de här siffrorna kan man inte på något vis hävda att det på ett nationellt plan skulle vara lättare att bli läkare på svenska än på finska. Det kan man i alla fall säga med säkerhet, konstaterar Sanmark.
Han är ändå försiktig med att dra slutsatsen att det skulle vara svårare att bli läkare på svenska än på finska. Procenterna ovan påverkas ju också av hur goda kandidater som just ett visst år ansöker om studieplats vid de medicinska fakulteterna.
Inträdesprovet i medicin är detsamma i hela landet, men man kan trots det inte jämföra poängsummorna mellan medicinutbildningar på olika orter. Det vet Sanmark eftersom han också sitter med i urvalskommittén vid Helsingfors universitet.
- Eftersom det inte finns några enhetliga nationella system för hur man rättar urvalsprovet så får man olika poäng för samma svar i olika städer – trots att själva provet är detsamma.
Begränsning på skillnaden vid HU
Poängskillnaden mellan den svenskspråkiga och den finskspråkiga linjen vid Helsingfors universitet får enligt universitetets egna regler vara högst 10 poäng. Enligt antagningskriterierna till den medicinska fakulteten får alltså den sista svenskspråkiga sökanden ha högst 10 poäng mindre än den sist antagna till den finskspråkiga studielinjen. I senaste urval fanns det plats för 32 svenskspråkiga studerande, men bara 23 uppfyllde kriteriet i senaste urvalsprov.
- Det var olyckligt men det kan ha varit slumpen som spelade in att så många blev utan plats på grund av 10-poängsregeln. Båda linjerna studerar helt samma saker och speciellt i början när det är mycket pluggande och teoretiska studier så säger de lärare som undervisar under den så kallade prekliniska tiden att de vill ha tillräckligt bra studerande. Så regeln är bra och behövs, konstaterar Lena Sjöberg-Tuominen, som alltså är klinisk lärare i allmän medicin vid Helsingfors universitet.
Inte bara för finlandssvenskar
Medicinestuderanden Michaela Wilkman påpekar dessutom att många finskspråkiga också går på den svenskspråkiga medicinutbildningen.
- Den största missuppfattningen som jag tror att det finns gällande den svenska linjen är att det enbart skulle vara finlandssvenskarnas linje. Men det är ju inte sant, utan det är svenska linjen oberoende ditt modersmål. På min klass har en tredjedel finska som modersmål.
Läs också: