Analys: Lättare på svenska?
Fixa högskolan
Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.
En vanlig fördom om svenskspråkiga utbildningar är att det är lättare att komma in på dem. Fixa högskolans granskning visar ändå att så inte är fallet – åtminstone inte alltid, skriver reporter Peter Sjöholm.
Två utbildningar som ofta tas upp i debattspalterna då det gäller svenska och intagning är medicin och juridik vid Helsingfors universitet. Då man jämför de svenskspråkiga och finskspråkiga programmen blir bilden ofta att finlandssvenskarna har det lättare. Verkligheten är ändå mera mångfacetterad. På finskt håll finns fler alternativ.
Medicin
Ett utbildningsprogram i medicin erbjuds i dag vid fem olika universitet. Av dem har Helsingfors både en svensk- och en finskspråkig linje. De olika universiteten har samma inträdesprov men bedömningen skiljer sig åt. Poänggränserna går därmed inte att använda som verktyg och då kvarstår en mera trubbig mätare; antal sökande i förhållande till startplatser. Det är ändå vanligt att människor söker till två eller flera linjer, men sedan låter bli att dyka upp på inträdesprovet. Därför föredrar många högskolor att istället jämföra startplatser med hur många som faktiskt deltog i inträdesprovet.
| Utbildningar i medicin | Antal sökande | Antal antagna | % som antogs |
|---|---|---|---|
| Helsingfors universitet (finska) | 842 | 101 | 12,0 % |
| Helsingfors universitet (svenska) | 190 | 23 | 12,1 % |
| Östra Finlands universitet | 787 | 134 | 17,0 % |
| Uleåborgs universitet | 729 | 127 | 17,4 % |
| Tammerfors universitet | 939 | 107 | 11,4 % |
| Åbo universitet | 816 | 157 | 19,2 % |
| Finska utbildningar totalt | 4113 | 626 | 15,2 % |
| Den svenska utbildningen | 190 | 23 | 12,1 % |
| Alla sammanlagt | 4303 | 649 | 15,1 % |
Källa: Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet och Åbo universitet
De finskspråkiga medicinutbildningarna tar in mellan 11,4 och 19,2 procent av dem som deltar i inträdesprovet. Ser man på alla finskspråkiga utbildningar tas 15,2 procent in. För den svenska linjen vid Helsingfors universitet ligger motsvarande andel på 12,1 procent. Konkurrensen är alltså hårdare till den svenskspråkiga medicinutbildningen än till den finska utbildningen över lag.
Vid till exempel utbildningen i medicin kan upp till hälften av de studerande tala finska som modersmål.
I det här sammanhanget är det ändå skäl att nämna förhållandet mellan den finska och svenska linjen vid Helsingfors universitet. Inträdesprovet bedöms på samma sätt och det får maximalt skilja tio poäng mellan de två linjernas antagning. Om de som söker till den svenska linjen inte presterar tillräckligt bra kan det alltså hända att alla platser inte fylls. Så gick det i år.
Juridik
Om vi ser på juridiken så är det tre universitet som erbjuder både kandidat- och magisterprogram. Förutom tvåspråkiga Helsingfors universitet (med utbildningar i Helsingfors och Vasa) finns också Åbo universitet och Lapplands universitet.
| Utbildningar i juridik | Antal sökande | Deltog i inträdesprov | Antal antagna | % som antogs av alla sökande | % som antogs av dem som deltog i provet |
|---|---|---|---|---|---|
| Lapin yliopisto | 980 | 555 | 144 | 14,7 % | 25,9 % |
| Helsingfors universitet, Helsingfors (finska) | 2403 | 1425 | 210 | 8,7 % | 14,7 % |
| Helsingfors universitet, Vasa (finska) | 152 | 71 | 17 | 11,2 % | 23,9 % |
| Helsingfors universitet, Helsingfors (svenska) | 170 | 95 | 22 | 12,9 % | 23,2 % |
| Helsingfors universitet, Vasa (svenska) | 64 | 38 | 12 | 18,8 % | 31,6 % |
| Turun yliopisto | 1461 | 911 | 166 | 11,4 % | 18,2 % |
| Finska utbildningar totalt | 4996 | 2962 | 537 | 10,7 % | 18,1 % |
| Svenska utbildningar totalt | 234 | 133 | 34 | 14,5 % | 25,6 % |
| Summa alla | 5230 | 3095 | 571 | 10,9 % | 18,4 % |
Källa: Helsingfors universitet, Åbo universitet och Lapplands universitet
Konkurrensen om platserna varierar och här är det den svenskspråkiga utbildningen i Vasa som sticker ut. Av de som deltog i inträdesprovet var det nästan var tredje som kom in. Jämför man de svenskspråkiga och finskspråkiga linjerna generellt sett är det också den finskspråkiga som är mera selektiv. Vid de finskspråkiga utbildningarna togs 18,1 procent in, då motsvarande andel för den svenska linjen i Helsingfors är 23,2 procent.
Varierande tvåspråkighet
I diskussionen om tvåspråkighet vid Helsingfors universitet och de svenskspråkiga studerandenas rättigheter ska man också komma ihåg att lösningarna bildar ett riktigt lapptäcke. Förutom de enspråkigt svenska linjerna finns det också linjer som formellt är svenska men där över hälften av undervisningen kan gå på finska. Så finns det också finskspråkiga linjer där det finns en svenskspråkig kvot (till exempel fem platser på geografi) och finskspråkiga områden där det finns svenskspråkiga professurer. De studerande som går kurser på finska har ändå rätt att skriva tenter på svenska.
Universitetet betonar också att kvoterna och de svenskspråkiga linjerna inte kräver svenska som modersmål. Tillräckliga kunskaper i svenska räcker. Vid till exempel utbildningen i medicin kan upp till hälften av de studerande tala finska som modersmål. För dem är det inte ett problem om en stor del av undervisningen går på finska.
Själv kom jag relativt enkelt in på den linje som jag själv upplevde som intressant. Mina språkkunskaper innebar ändå att det egentligen bara fanns ett alternativ i Finland. Allt var alltså på ett kort och någon reservplan existerade inte. Den här problematiken verkar dessvärre allt som oftast glömmas bort i debatten om finskt och svenskt.
Läs också: