Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Europa kör förbi USA i rymden

Från 2013
Uppdaterad 19.12.2013 10:29.
Bildtext Rymdexperten Timo Prusti vid raketbasen i Kourou

Vem har större – USA eller Europa? Vems flyger längre? Vem är bäst, vah?! Det pågår en hård kamp mellan amerikanska NASA och ESA, den europeiska rymdorganisationen. Just nu har vi övertaget. på torsdagen ska Gaia åka på en färd genom rymden och göra något ingen tidigare har ens kunnat drömma om.

I stekande hetta i Kourou, i Franska Guyana finns Europas länk till rymden: ESA:s rymdbas och uppskjutningsställe ( Centre Spatial Guyanais). Platsen är vald för att den ligger nära ekvatorn och därför har kortare väg (mindre bränsleförbrukning) till kommersiellt viktiga banor runt jorden och andra banor.

Det nyaste projektet Gaia ska skapa en 3D-karta över vårt solsystem. Rymdsonden Gaia skickas iväg till en noga utvald plats i rymden för att ta bilder och den är utrustad med världens noggrannaste kamera (en miljard pixlar). Kartan ska innefatta en miljard stjärnor (!). Varje stjärna ska filmas 70 gånger under en femårsperiod. Data från Gaia går både till universitet och högteknologiföretag i Europa, och faktum är att vi - Europa- är just nu världsledande på den här fronten.

Europeiska rymdorganisationen ESA har 20 medlemmar. Finland är med och har också en viktig position inom organisationen. Doktor Timo Prusti är en av de huvudansvariga för Gaia.

Han skrattar när jag frågar honom om nyttan med att katalogisera en miljard stjärnor. Det beror på vad man menar med nytta. Meningen är att både förbättra högteknologiföretagens konkurrenskraft i Europa och komma forskarna till nytta, säger Timo Prusti. Själv har han studerat astronomi vid Helsingfors universitet och han väntar sig få bland annat ny infomation om avståndet mellan stjärnorna tack vare projektet. Säkert är i alla fall att vi lär oss enormt av rymden tack vare Gaia, säger han.

Europeer kan samarbeta

Utvecklingsprojekten är långvariga och i högsta grad internationella. Enligt Timo Prusti är rymdforskningen ett exempel på att europeer kan samarbeta när det behövs. Han är en finländare bosatt i Holland, en av hans närmaste medarbetare är från Italien, huvudkontoret finns i Paris och arbetsspråket är engelska.

Finland deltar i ESAs jordobservationsprogram, navigationsprogram, datakommunikationsprogram, teknologiprogram och rymdvetenskapsprogram. Somliga projekt som Gaia, som ska kartlägga en miljard stjärnor, är komplicerade och vi vet inte riktigt ännu nyttan av dem. Andra är konkreta, som t.ex. satellitnavigation. Vi - Europa - kan inte vara beroende av amerikanska system (eller kinesiska eller ryska). Vi behöver ett eget system som vi behärskar vid en internationell kris.

ESAs medlemsländer är Belgien, Danmark, Frankrike, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESA har också ett avtal med Kanada. Alla medlemsländer i EU är alltså inte medlemmar i ESA och alla ESA-medlemmar inte heller är med i EU. ESA har ingått ett ramavtal med EU och har en klar koppling till unionen, men är en fullt oberoende organsation.

Läs också:
Se när satelliten Gaia skjuts upp!