Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Skolor under samma tak vill samarbeta

Från 2013
Uppdaterad 05.12.2013 06:41.
Bildtext Elever från Kemiönsaaren keskuskoulu och Kimitonejdens skola bakar tillsammans.
Bild: Yle/Monica Forssell

Kimitonejdens skola och Kemiönsaaren keskuskoulu vill samarbeta ännu mer. Ett gemensamt lärarrum känns inte alls som en främmande tanke, menar rektorerna.

Den svenska skolan Kimitonejdens skola och finska Kemiönsaaren koulu finns båda under samma tak i Kimitoöns skolcentrum.

Kemiönsaaren koulu har 123 elever i årskurserna ett till nio och Kimitonejdens skola har 86 elever i årskurserna sju till nio. I samma fastighet finns också Kimitoöns gymnasium med 79 elever,

Under de senaste åren har skolorna samarbetat aktivt bland annat gällande lektioner, möten lärare emellan, gemensamma raster, olika projekt och fester. Fortfarande finns det ändå en klyfta mellan den finska och svenska sidan.

Skolornas samarbete idag

  • Årskurs sju byter klasser för en dag per läsår. Halva klassen åt gången.
  • Två av skolornas fem raster är gemensamma. Fyra av skolornas lärare jobbar i båda skolorna .
  • Gemensam undervisning i tyska.
  • Eleverna i tyska gör gemensam studieresa till Kimitonejdens vänskola i Bochum.
  • Gemensamma projekt så som t ex Europavecka (ordnades tidigare i höstas) och pepparkaksbak.
  • Gemensamt Lucia-firande (även Kimitoöns gymnasium med)
  • Lärarna bjuder varandra med jämna mellanrum på kaffe till varandras lärarrum.
  • - Det verkar som att elever som känner varandra från tidigare umgås med varandra under våra gemensamma raster men nya vänskapsband vill inte riktigt knytas, säger Britt-Marie Norrbacka rektor för Kimitonejdens skola.

    Gemensamt pepparkaksbak

    I onsdags ordnades för första gången en gemensam lektion i huslig ekonomi. Det var sjundeklassare som under ledning av tvåspråkiga hushållsläraren Sari Väisänen bakade pepparkakor tillsammans.

    Både elever och lärare var lite spända inför lektionen och ljudliga protester hördes då eleverna delades in i tvåspråkiga grupper.

    - Vi tycker inte om varandra. Så är det bara, säger en av eleverna. Med glimten i ögat.

    Mera samarbete efterlyses

    Sari Väisänen hör till de lärare som önskar att skolorna samarbetade mer och att eleverna umgicks mer naturligt med varandra. Och Väisänen har stöd av många andra vuxna som på sistone bland annat i sociala medier ventilerat åsikter om språkmuren i skolan.

    Fler gemensamma lektioner, gemensamma raster, ett gemensamt lärarrum för finska skolans och svenska skolans lärare, gemensamma projekt, stöd i undervisningen av finska/svenska hör till de samarbetsformer som kastats fram på Facebook sidan Kimitocreativity..

    Gemensamma regler för skolornas alla elever efterlyses också. I dag är en del regler gemensamma medan andra inte är det. Till exempel har man i den finska skolan förbjudit eleverna att ta med sig energidrycker till skolan medan den svenska skolan inte har något dylikt förbud.

    Välkommet med synpunkter

    Mycket av det som föreslagits förverkligas redan i skolorna men intresse för att ytterligare utvidga samarbetet finns också.

    - Alla idéer är välkomna, säger rektor Ari Rintanen i Kemiönsaaren keskuskoulu.

    Till exempel i tyska har skolorna redan under några år erbjudit gemensam undervisning åt finsk – och svenskspråkiga elever. (Innevarande läsår utgör ett undantag på grund av ett misstag då skolornas scheman gjordes upp). Två raster under dagen är också gemensamma för båda skolorna och då får eleverna i princip röra sig fritt i hela skolcentrets byggnad samt ute på gården. Att fler raster inte är gemensamma beror på att skolorna i övrigt har olika lektionstider, något som i sin tur beror på att skolorna måste äta under olika tider eftersom alla inte ryms in i matsalen på samma gång.

    Under arbete är gemensamma lektioner i gymnastik, musik och huslig ekonomi.

    Att skolorna finns under samma tak kunde också berika respektive skolas undervisning i det andra inhemska språket.

    - Samarbete över språkgränserna handlar mycket om lärarna och hur mycket de vill prova på nya samarbetsformer, förklarar rektorerna.
    - Och att inte sätta ribban för högt, säger Ari Rintanen. En gemensam innebandymatch med blandade lag kan också bidra till att eleverna lär känna varandra bättre.

    Ett gemensamt lärarrum?

    Enligt rektor Ari Rintanen bidrar det faktum att skolorna har skilda lärarrum till att det finns en gräns mellan skolorna.

    Rintanen säger att han gärna skulle flytta in i ett gemensamt lärarrum redan imorgon, om det bara var möjligt.

    I dagsläge är ingendera lärarrummet ändå så stort att det skulle rymma alla skolcentrets lärare och några planer på att bygga nytt i skolcentret finns inte.

    Men – visst skulle ett gemensamt lärarrum ha stor betydelse med tanke på elevernas inställning till varandra, det tror också rektor Britt-Marie Norrbacka.

    - Vi är ju förebilder med vårt beteende så säkert skulle det avspegla sig positivt på dem.