Babusjka på vift
Jag drog fram med fart över Självständighetstorget i Kiev för att hinna i tid till ett möte.
Jag hade inte päls, höga klackar eller färgat hår som det skulle anstå en babusjka men jag forsade väldigt målmedvetet fram genom folkhavet. Långbenta ynglingar och gråhårsmän i läderjackor vek undan för mig och jag tackade dem med stora leenden.
Det slog mig att jag nog var en ganska lustig figur. Ivrig som en hundvalp och obeveklig som en stridsvagn rörde jag mig bland folk som var ute för att förändra sitt liv och sitt land. De måste leva vidare med resultatet av demonstrationerna, vilket det än blir, medan jag kan åka härifrån.
Plötsligt blev jag nästan tårögd vid tanken på det jag har: förmånen att få jobba mitt i ett intressant skeende och möjligheten att åka hem och sticka sockor till barnbarnen.
På ryska finns uttrycket bogataja babusjka, en rik farmor eller mormor. Jag är en sådan.