Hoppa till huvudinnehåll

Trädgård

Det där med refresh...

Från 2013
Uppdaterad 29.10.2015 09:54.
Scuba Review eller Refresh?
Bild: Yle/ Patrik Rosström

Irriterande. Rätt och enligt reglerna men bara halvvägs. I Israel är de väldigt noga med regeln om refresh. Har du inte dykt på sex månader så bör du enligt reglerna göra ett refresh-dyk innan du tillåts dyka "på riktigt". En instruktör går igenom en del teori med dig, kör de grundläggande handsignalerna varefter du vanligen går ner på något kring 10-15 meters djup och utför några likaså grundläggande övningar.
Och det kostar en del extra förstås. En hel del faktiskt.

I november på jakt efter "rätt" gäng att dyka med i Eilat är det absolut första frågan som ställs. När dök du senast? Ok, ok... Det var i december i fjol... Och! är jag mån om att snabbt tillägga i samma mening, jag är certifierad PADI Rescue Diver med över 140 dyk i loggen...
Men det har ingen betydelse här. Och så ska det också vara. Det är rätt. Och riktigt. Så jag tvingas boka in mig på ett "refresh". Det hjälps inte.

Instruktören möter mig 08.30 och det första han frågar är hur mycket jag har dykt. Sekunden senare menar han att han nog inte tänker ödsla tid och energi på att köra speciellt mycket teori och övningar med mig. Jag kan lära honom istället flinar han. Så är det förstås inte. Men det är lite smickrande att han säger så.

I samma stund som mitt kreditkort hade registrerats och kassan hade spottat ut kvittot blev det så viktiga kravet på ett refreshdyk nog något helt annat.

Oavsett. Jag har betalat extra för ett refreshdyk. Så det ska göras. Och är du väldigt oerfaren eller känner dig osäker så är det absolut rätt. Med tio eller femton och ännu med 20 dyk i loggen kändes det också för mig helt givande att uppdatera hur det funkar med grejerna. Att ges en chans att hitta balansen och vänja sig vid trycket och att tryckutjämna.

Nästan ett års paus känns numera inte som en lång paus för mig. Jag plockar ihop min utrustning på rutin. Hjärtat bultar inte. Ingen nervositet. Det är lugnt och vant. Jag ser bara fram emot att komma under ytan. Med den högst vanliga kittlande förväntansfulla känslan i maggropen.

Att tömma en vattenfylld mask under ett dyk ska vara rutin
Bild: Yle/ Patrik Rosström

Vi går i från stranden. Vi ska nog göra några övningar. Jag ska ta av mig masken. Sätta den på mig igen och tömma den på vatten. En klassiker. Jag ska ta bort min regulator ur munnen och slänga den över axeln, hitta den igen, placera den i munnen och fortsätta andas. Också den en klassiker. Så kommer turen till en för mig mindre klassisk övning. En kombination av de två. Jag ska ta av mig masken, tvinna maskens rem rund handleden, slänga regulatorn, hitta regulatorn, sätta på masken igen och tömma den på vatten.

Då brister min rem till masken! En nästan splitterny Mares Softskin. Egentligen är det en låsring som håller fast remmen vid själva masken som ger upp när jag ska tvinna den runt handleden. Jag trycker masken mot ansiktet och tömmer den på vatten. Utan rem som håller masken på plats söker jag en stund efter låsringen men förgäves. Instruktören har en reservmask i sin dykvästficka. Jag byter till den. Och det är lugnt.

Vi avbryter övningarna. Refresh-dyket övergår till ett vanligt dyk. Vi fortsätter utåt från stranden. Neråt, djupare. Mot det Djupa Blå. En sandsluttning med hundratals Red Sea Eels för oss ned till 30 meter.

Men teorin uteblev. Och inte heller fick jag öva balans och annat som hör till ett refresh. Istället råkade jag ut för ett verkligt, om än litet, riktigt tillbud.

I samma stund som mitt kreditkort hade registrerats och kassan hade spottat ut kvittot blev det så viktiga kravet på ett refreshdyk nog något helt annat. I och för sig kanske trots allt till min fördel. För det var slutligen ett riktigt bra dyk.

Dyk nr 145: 32 minuter, max 30,1 meter med en sikt på kring 20 meter och en av de större "eelgardens" jag har sett i Röda Havet.

Sportdykning med Patte Rosström

Till sidans topp

A-Ö: Mer från Svenska Yle