Fondpengar ger mer juridiklitteratur på svenska

En rad juridiska grundverk ska översättas till svenska under de följande tre åren. Det är ett efterlängtat besked för juridikstuderande som hittills läst så gott som all kurslitteratur på finska.

Sammanlagt sex finska juridikböcker ska översättas till svenska. Böckerna behandlar bolagsrätt, skadeståndsrätt, författningsrätt, avtalsrätt, statsförvaltningsrätt och familjerätt. Den första översättningen väntas utkomma i slutet av nästa år.

– Vi kanske kan göra det möjligt för unga personer i svenskbygden att studera juridik i Finland då det kommer att finnas baslitteratur på svenska, säger Niklas Bruun.

– Böckerna kan användas som läroböcker men också av praktiker. De är viktiga för att juridiken ska vara levande på svenska i Finland, säger Niklas Bruun, professor i juridik vid Helsingfors universitet.

Översättningsprojektet kostar åtminstone 100 000 euro. Det är Juridiska föreningen i Finland som har samlat ihop pengarna från en rad stiftelser och fonder, i första hand Kulturfonden och Stiftelsen från Åbo Akademi. Projektet bekostas också med föreningens egna medel.

Utgivningsavtalet med förlaget Talentum ska officiellt godkännas och undertecknas på Juridiska föreningens årsmöte i kväll.

– Det blir minst två böcker per år, men jag hoppas att vi ska kunna komma upp till tre böcker per år, säger Bruun som också är föreningens ordförande.

Måste gissa sig till svenska termer

Det råder en skriande brist på svenskspråkig juridisk litteratur i Finland. Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan lyfte upp problemet och dess följder. Bristen beror på att förlagen inte upplever att det är tillräckligt ekonomiskt lönsamt att ge ut juridisk litteratur på svenska då översättningen är dyr och läsekretsen liten.

– En bokserie är däremot intressantare för ett förlag. Då kan man lansera och marknadsföra den som ett paket och sälja hela serien till bibliotek och andra köpare, förklarar Bruun.

Det mycket smala utbudet av kursböcker på svenska inverkar på juridikstuderandes vardag. Då så gott som allt litteratur är på finska hinner studerande inte leta upp de korrekta lagtermerna på svenska.

– I huvudregel läser vi allting på finska och ofta kan man därför de korrekta juridiska begreppen. I tenter måste man hitta på egna ord och sedan sätta de finskspråkiga termerna inom parentes efteråt. Det gör man för att visa att man förstod vad det handlade om, men att man inte kan det svenska ordet, säger Emma Grönroos som studerar juridik för fjärde året.

Läs mer om hur litteraturbristen har inverkat på tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet.

Lyfter juristkårens kunskaper i svenska

Professor Niklas Bruun tror att mer juridisk kurslitteratur på svenska kommer att öppna upp juridiken även för studerande som inte har en så stark finska. De har hittills dragit sig för att söka till juridikutbildningen.

– Vi kanske kan göra det möjligt för unga personer i svenskbygden att studera juridik i Finland då det kommer att finnas baslitteratur på svenska. Det blir betydligt lättare för studerandena om den centrala litteraturen finns på svenska.

– Det betyder inte att man inte måste lära sig terminologin också på finska. Men det blir en bättre balans mellan språken. De tvåspråkiga juristerna som har svenska som modersmål kan faktiskt behärska terminologin på båda språken, säger Bruun.

Det att flera grundverk inom finländsk juridik inom några år kan läsas också på svenska inverkar också i ett vidare perspektiv.

– Indirekt tror jag att experter, jurister, rättegångsbiträden med flera på ett bättre sätt kommer att kunna behärska svenska. De kommer också att ha böcker att slå upp termer i när de behöver skriva olika dokument, säger Bruun.

Läs också:
Juridikstuderande tvingas gissa sig till svenska lagtermer