Hoppa till huvudinnehåll

Mera valfrihet ger mera allmänbildning?

Från 2013
Uppdaterad 20.12.2013 12:14.
Elever i Karis Billnäs gymnasium
Bild: Yle/Sofia Lindahl

Gymnasieelever ska bli bättre på kritiskt tänkande och få en bredare allmänbildning!

Det låter ju bra. Väldigt bra. Kritiskt tänkande är ungefär det viktigaste en skola kan ge sina elever.

Så här skriver nämligen arbetsgruppen som funderat på gymnasieutbildningen:

Kunskapen sammanförs med olika slags färdigheter, såsom förmåga till kritiskt och skapande tänkande, språkkunskaper och kommunikativa färdigheter, förmåga till dialog och uttrycksförmåga, religiösa, etiska och moraliska färdigheter, matematiska och naturvetenskapliga färdigheter, humanistisk-samhällsvetenskapliga färdigheter, förmåga att erfara och skapa konstnärliga upplevelser, beredskap att se till sitt fysiska och psykiska välbefinnande samt viljan att utveckla sig själv livet ut.

Men i praktiken innebär arbetsgruppens förslag också att elever kunde välja helt bort t.ex. historia eller biologi, medan hälsokunskap, språk och religion förblir obligatoriska.

Ni får ursäkta, men att ha möjlighet att klara gymnasiet utan historia är helt enkelt bisarrt. För att på riktigt förstå sitt land och sin omvärld, för att kunna fatta kloka beslut för framtiden, måste man tvärtom få djupare insikt i hur allt blivit som det blivit.

I dag kommer vi därför att prata om reformförslaget i Eftersnack, kl 15.03 på Radio Vega och på Yle Arenan.

Magnus Londen

Vad tycker ni?

Den här frågan har blivit föråldrad och kan inte längre visas

Mer om ämnet på Yle Arenan