Laxexpressen från Nordnorge
Då dörrarna stängs på långtradaren vid Lerøy Auroras laxslakteri i Skjervøy i Nordnorge väntar en körning på 1 400 kilometer innan fisken är i södra Finland. Laxen kan vara mycket färsk då du köper den, men kan också finnas till försäljning i upp till två veckor.
Norge har det senaste decenniet arbetat sig upp till positionen som världens största producent av odlad lax och fiskodlingen har blivit en av de viktigaste exportnäringarna vid sidan av olja och gas och utrustning i anslutning till olje- och gasutvinning.
Norsk export av fisk och skaldjur
De främsta exportländerna för fisk och skaldjur från Norge 2013:
Ryssland 6,5 mrd NOK
Frankrike 6 mrd NOK
Polen 5,8 mrd NOK
Danmark 4,2 mrd NOK
Fiske 30 %
Odling 70 %
Odlad lax 66 % av totalexporten
Räkor och andra skaldjur under 1 %
Källa: Norges sjømatråd
Det finns i dag ett otal laxodlingar längs den norska kusten, där havsvattnet är kallt och djupt och fiskhantering livnärt befolkningen i generationer. En av anläggningarna finns i en fjord i Skjervøy några timmars körning från Tromsø (karta). Här har Lerøy Aurora tolv kassar som är 130 meter i diameter och 40-50 meter djupa.
Laxodlingen är en high-techverksamhet. Övervakning och matning sker från ett toppmodernt kommandofartyg (egentligen en pråm) där manskapet har ett tiotal skärmar att hålla reda på.
Undervattenskameror och sensorer registrerar då fisken beter sig hungrigt och ger den mera mat automatiskt. Fodret finns ombord på kommandofartyget och pumpas ut till kassarna via slangar. Manskapet har bekväma utrymmen med pentry och rum för avkoppling.
Laxsmolten kläcks och föds den första tiden uppe på land i sötvattenstankar. Därefter förs de ut till odlingskassen. Laxynglen är då så små att de inte reagerar på den automatiska matningen i kassarna, utan måste få sin babymat distribuerad med en foderkanon:
Laxyngel matas med foderkanon.
Då fisken nått en slaktvikt på cirka 5 kilo förs den i sump till slakteriet i tätorten Skjervøy (karta). Där kan man hantera cirka 70 000 fiskar om dagen i två skift. Fisken skärs upp och tas ur maskinellt, men vissa moment sker för hand:
Laxhuvudena skärs av för hand.
Också sorteringeen sker manuellt, eftersom kvaliteten måste bedömas med mänskliga sinnen. Fileteringen sker däremot i maskin:
Filetering med maskin.
Efter fileteringen putsas filéerna manuellt vid ett löpande band. Beroende på vad som beställts och ska levereras blir laxfiléerna A-, B-, C- eller D-trim, där A-trim är råskuren filé och D-trim den bäst putsade.
Trimning av laxfilé
A-trim rygg- och bukbenen borta
B-trim + krage och en del bukfett borta
C-trim + pinben borta
D-trim + bukfett & stjärtbit borta
E-trim + skinnet borta
Laxfilé av standardkvalitet putsas och packas.
En del av laxen produceras under det exklusiva varumärket Aurora Salmon som levereras extra snabbt till kräsna kunder i Japan. Fyra gånger i veckan kör en långtradare från fabriken i Skjervøy cirka 1 400 kilometer till Helsingfors-Vanda flygplats. Där lastas laxen på Finnairs plan och flygs till Tokyo och Osaka. Endast 36 timmar från slakt kan laxen serveras på japanska restauranger. Butikspriset i Japan är cirka 30 euro per kilo.
Laxlådorna får på slakteriet en etikett med slaktdatum och rekommenderad sista konsumtionsdag under förutsättning att fisken hålls på is hela tiden. För hel fisk kan det vara upp till 14 dagar, medan filé har kortare hållbarhetstid.
För konsumenten som vill ha färsk fisk gäller det därför att kontrollera slaktdatum. Alla affärer i Finland kan inte upplysa kunden om detta. En del ger datumet då fisken kommit till affären som svar på kundens fråga om hur gammal fisken är.
Lagerrobot lyfter laxlådor på en lastpall.
Hållbar utveckling och miljöaspekterna hör till de viktigaste frågorna kring laxodlingen.
- Det värsta hotet mot näringen är vi själva om vi inte tänker på bärkraften på sikt, säger Lerøy Auroras regionaldirektör Jan Børre Johansen. Vi som jobbar här är lokalt folk som inte vill ödelägga näringen genom att fuska.
Norge har gått in för öppenhet och får beröm för sin politk av FN:s livsmedelsorganisation FAO.
- Den norska fiskeri- och fiskodlingssektorn är mycket modern med mycket avancerad teknologi och administration. Sektorn är extremt väl dokumenterad via officiella rapporter och officiell statistik och erbjuder därför möjlighet till grundlig analys, säger FAO.
Öppenheten är ett bra vapen i konkurrensen med de andra stora laxodlarna i Skottland och Chile, till exempel. På exportorganisationen Norges sjømatråd framhåller man gärna att laxodlingen i Storbritannien och Chile inte alls är lika öppen då det gäller uppgifter om exempelvis sjukdomar och åtgärder mot dem.
På samma sätt som Finland klarar av att föda upp salmonellafri kyckling nästan helt utan antibiotika klarar de norska anläggningarna sig också utan sådan medicinering. Under de senaste åren har användningen av antiobiotika upphört nästan helt då vaccineringen blivit effektivare.
Finländska forellodlingar använder däremot stora mängder antibiotika, rapporterade Yle i höstas.
Tvist om slutna odlingssystem
Laxodlingen är inte okontroversiell och splittrar miljörörelsen. Den Norgebaserade miljörörelsen Bellona samarbetar med laxodlingsindustrin för att få fram ekologiskt sett bättre odlingsmetoder. Organisationen Norges Miljøvernforbund tycker att det är medlöperi.
-Bellona och världsnaturfonden WWF går i laxindustrins ledband, säger Ørjan Holm som är regionchef på Norges Miljøvernforbund i Nordnorge med bas i Tromsø. Dagens laxodlingar är en stor miljöbluff med all avföring från fisken som smutsar ner.
- Varför måste man rena utsläppen från kloakerna men inte utsläppen från fiskodlingarna, frågar han sig.
Holm och en del andra miljöaktivister anser att fiskodlingen borde ske på land i slutna system och att kostnaderna för slutna anläggningar kompenseras av att sjukdomar och parasiter som laxlus blir lättare att kontrollera. Laxodlingsindustrin avvisar dock slutna odlingssystem som alltför dyra och orealistiska i stor skala. Försök med sådana anläggningar har dock gjorts men inte fått någon större spridning.
- Om det blir obligatoriskt med landbaserad odling är det slut - det går aldrig ekonomiskt, säger Jan Børre Johansen på Lerøy. All matproduktion i större skala har utsläpp i någon mån. Laxodlingen hör till den renaste, framhåller han.
Odlad fisk allt viktigare i världen
Lyx från det kalla djupet
Norsk regionalpolitik: Hela landet bebott