Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

”I år lovar jag jobba ännu mera...”

Från 2014
Uppdaterad 29.10.2015 13:21.

Vi ägnar mycket tid åt historiska överblickar i dessa dagar. Det kan vara ganska nyttigt. Kanske kan vi undvika tidigare misstag, om vi får möjlighet att göra om vissa saker. Andra saker lär vi oss aldrig. Som Carl Bildt skrev häromdagen i DN: Politik ska aldrig fångas av det som var, men heller aldrig glömma dess lärdomar.

Så får man se hur valet i Sverige går i höst, där socialdemokratin kanske kommer tillbaka till makten. Den klassiska frågan är ju om politik och valresultat på riktigt ger några förändringar. Nu återstår att se om den nya blå-blå regeringen i Norge eller den centergrön-blå regeringen i Island verkligen förändrar de tidigare vänsterregeringarnas politik. Det kan bli irreversibelt, har ju Jens Stoltenberg befarat. Han tänker på bestående försämringar.

Gladlöften

Vallöften är en sak, nyårslöften något annat. Löften ska vara positiva, något som gör oss glada. Den uppmaningen kom på nyårsaftonen i Dagens nyheter. Psykologen Liria Ortiz noterade att svenskarnas nyårslöften nästan alltid går ut på att förvägra sig något. Man ska sluta med något och inte längre göra det ena eller det andra.
Det mesta är förknippat med hälsa, utseende, livsvanor. Sluta äta, börja träna... Det går förstås fel efter bara några veckor.
Receptet enligt DN är att strunta i de jobbiga kraven, lova hellre mer livsbejakande saker. Mycket svenskt kanske?
Framförallt ska man vara realistisk. Både i löften och i krav på sig själv. Jag funderade på det då jag tog en cykeltur på nyårsaftonen. (Det har jag lovat mig själv att fortsätta med när det nya året kommer så långt).
Meningen är förstås inte att skapa sig själv ouppnåeliga mål och dåligt samvete. Man borde och kunde säkert kräva lite mer av sitt lata jag. Men jag har lovat mig själv att inte jobba ännu mera.

Kungafamiljernas år

Det är inte bara jag som har gjort överblickar över året som gick. Tidningarna och tv är fulla av årskrönikor i dessa tider.
I SVT kommer ikväll ”Året med kungafamiljen”. Det var länge ett väldigt okritiskt hyllande av kungahuset. På senare år har SVT tvingats lägga in också några kritiska frågor till kungen. Det har ju minsann funnits obesvarade frågor och händelser som har upprört stora delar av det svenska folket. Inte för att kungen någonsin svarar på kritiska frågor, utom med irriterade grymtningar. Få se hur det går i årets kungakrönika. Förmodligen vänder man blad som vanligt. Men för första gången vill det svenska folket hellre se kronprinsessan Viktoria på tronen än kungen.
Men det är inte folket som bestämmer i monarkier. I samtliga kungliga jul- och nyårstal har det varit klart att deras kungliga majestäter Carl-Gustaf, Harald eller Margrethe inte har några planer att avgå eller stiga åt sidan.
Kung Harald uttryckte det klarast när han i sitt tal på nyårsaftonen hänvisade till den norska grundlagen, som i år fyller 200 år. Den ed Kung Harald svor, när han inträdde som kung år 1991, är ett löfte att regera landet i enlighet med grundlagen. Den eden varar livet ut, sa kung Harald.

Bestående eller förnyelse

De nordiska kungliga nyårstalen är försiktiga i alla politiska frågor. De manar till tolerans, ansvarstagande och debatt. Man talar om allas lika värde, oberoende av ålder och kön.
Alla lyssnare kan hitta något positivt, få något att kritisera i de skandinaviska kungliga talen, som måste vara opolitiska.
Den finländska presidenten har helt andra möjligheter att uttala sig politiskt i sitt nyårstal, trots att han väljs för bara fyra i maximalt två perioder.
-Vi måste skapa nytt, men också riva ner en del gammalt, även sådant som vi trodde var bestående, sa president Sauli Niinistö i år. Rikedomen i världen håller på att fördelas och koncentreras på ett nytt sätt. Färre människor svälter, men fåtalets överflöd har samtidigt nått helt nya proportioner. Utvecklingen med en ny medelklass har tydligen huvudsakligen varit bra, enligt presidenten. Den har ökat tillväxten och stabiliserat många samhällen. Ingen kan garantera vår framtida välfärd, många välbekanta arbetsuppgifter upphör och yrken försvinner, sa president Sauli Niinistö, som också uttryckte sina klara sympatier för EU.

Europa kommer vi inte undan

EU blir en av de stora frågorna i Norden år 2014. Sverige, Danmark och Finland väljer sina EU-parlamentariker. Det blir ett spännande val, men kan det höja väljarnas intressen? Fel väljare går och röstar?
Island får antagligen slutligt avstå från EU under året. Och Norge får fortsätta vara med och betala. Ingen trodde väl att den ekonomiska krisen skulle vara bortblåst över en natt.
Alla får ändå delta i valet av schlagervinnare i Eurovisionens stora tävling i Köpenhamn några veckor före EU-valet. Blir det månne högröstade eller lågmälda vinnare? Rentav en nordisk seger igen?