Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Snömögel och älgar hotar höstsäden

Från 2014
Uppdaterad 07.01.2014 12:09.
Bildtext 10-15 centimeter djupa klövspår, visar Henry Wikholm.
Bild: Yle/Erica Vasama

Ser man på! Reportern begrundar ett avtryck i leran. Men det var ett hjortspår, upplyser jordbrukare Henry Wikholm.

- Hjortar gör inte så stor skada, de går så att säga på strumpfötter. De har stora klövar men älgen väger mångdubbelt mera.

Och visst, hjorten har tassat försiktigt på åkern i Kulloby i Borgå, men klövavtrycken från älgarna är 10-15 centimeter djupa kratrar i leran. Höstrapsens blommor och en del av bladen har ätits upp, men det är inte så farligt.

- Bara de lämnar växtpunkten nära markytan kvar, det är det viktiga, säger Wikholm.

Dagliga besök

Marken gungar under stövlarna, så vått är det. Där vi står har älgarna tagit för sig och fläckvis är åkern tom på raps. Upp mot skogen går djupa stigar där älgarnas klövar sjunkit in i marken. Spåren fylls av vatten då det regnar.

- Om vattnet fryser lyfter det upp jorden, det kallas för stickla, då bryts växtpunkten och rötterna, så får rapsen inget liv mera.

Wikholms rapsåker får besök av älgar så gott som dagligen. Där vi går har en ko med sin kalv trampat tidigare på morgonen. Rekordet är åtta älgar på en gång.

- Älgarna är inte rädda för maskiner, men stiger gubben ut ur traktorn blir de på sin vakt. En vinter hade vi dem ända in på gården. Frugan var rädd att gå ut när det var mörkt.

Wikholm har sett snöfria vintrar förut - senast för två år sedan. Men det har inte regnat så mycket som denna vinter.

Älgar låter sig väl smaka

- Tillsvidare är det svårt att säga om vintern har kommit eller inte, men härifrån framåt är det kritiska tider, säger växtodlingsrådgivare Torbjörn Lönnfors från Nylands svenska lantbrukssällskap.

Enligt Lönnfors kan kalla vårnätter vara värre för oljeväxter än vintervädret. Det som avgör mer är hur växten etablerar sig på hösten. Hjortdjurens påverkan på skörden beror långt på hur de lokala stammarna rör sig.

- Hjortdjur verkar föredra höstoljeväxter, de tycks gilla smaken och går gärna på åkrarna och äter, konstaterar Lönnfors.

Hur ska det gå?

- Det vet vi i augusti nästa år, eller i april-maj om det är en helt svart vinter, svarar Henry Wikholm på frågan om hurudan skörden blir. Om det kommer mycket snö innan marken fryser blir det så kallat snömögel och då överlever det inte.

Snömögel bildas på spannmål om marken hålls våt och fuktig under ett tjockt, isolerande snölager. Förra vintern gick det precis så. Det går att spruta ett bekämpningsmedel på grödan, men det räcker inte alltid till. Rikliga regn kan också skölja bort medlet.

Trots motgångarna lönar det sig ändå att ha höstsådd, förutsatt att den överlever vintern.

- Det behöver bara gödslas lite, de vanliga åtgärderna som harvande eller sådd behöver man inte göra. Vi har ännu konventionellt jordbruk så vi plöjer och harvar, i stället för direktsådd.

Henry Wikholm önskar nu mest av allt rejäl köld, 10-15 grader, snön får komma senare. Trots att han också livnär sig på snöröjning.