"Bredare gråzon mellan offentligt och privat"

I dag kom Euopadomstolen med sitt beslut i fallet Ruusunen. Finland bröt inte mot yttrandefriheten då domen mot Susan Ruusunens bok gavs, och hennes samt förläggarens böter var berättigade. Anu Koivunen är professor i filmvetenskap och verksam vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet. Hon tycker inte att Europadomstolens utslag känns dramatiskt, men att det väcker många frågor.

- Enligt domen har ledande politiker rätt till detaljer om sitt privatliv. Susan Ruusunen ansåg ju att hon skrev om sitt eget liv, trots att hon då också berättade om Matti Vanhanen. Europadomstolen gick på finska HD:s linje att bådas rätt måste beaktas, konstaterar Anu Koivunen.

Dock ger domstolens besked inga allmänna riktlinjer inför behandlingen av liknande historier i framtiden. Koivunen säger att man fortfarande måste göra nya tolkningar från fall till fall.

- Det är kontexten som avgör. Är avslöjandenas avsikt att skada? Domstolen insåg att Ruusunen inte ville kränka eller provocera, men menade ändå att det som kallas "privatlivets kärnområden" bör respekteras.

Det privata används politiskt

Koivunen framhåller att politiker hela tiden använder sitt privatliv som en resurs, i syfte att skapa en bild av sig hos väljarna.

- Som politiker i ett mediesamhälle ska man inte bara fatta beslut och representera landet i officiella sammanhang. Man ska också om framställa sig själv som människa. Mer än någonsin förr använder politikerna internet och sociala medier för att berätta om sitt liv. Traditionella personintervjuer fyller samma funktion.

Enligt Koivunen inträffar det ibland situationer, som gör att den allmänna bilden ifrågasätts. Men det är i regel inga rättsliga frågor, utan moraliska. Även rätten ansåg att Matti Vanhanen själv hade öppnat på dörren till sitt privatliv innan Ruusunens bok publicerades.

Politikerna vinner till slut

Anu Koivunen noterade att Europadomstolen bara sysslade med Susan Ruusunens bok, utan att beröra mediernas agerande i fallet. Hon hoppas därför på en pressetisk diskussion på redaktionerna.

- Vi minns hur kvällstidningarna skrev om förhållandet, och blåste upp det på sina löpsedlar. Ruusunen ansågs vara en intressant person, och hon utnyttjades maximalt. Till och med efter att förhållandet tagit slut fick hon en smula förståelse, också i pressen.

- Sedan blev hon - enligt den gängse dramaturgin - en ond och omoralisk kvinna. I offentligheten har hon förlorat, medan Vanhanen klarat sig utan skavanker, säger Koivunen.

Koivunen påminner om Bill Clintons och Monica Lewinskys romans, och drar slutsatsen att politikerna brukar vinna till slut.

- De kan kontrollera offentligheten på ett helt annat sätt. Såna som Lewinsky och Ruusunen kan nog sälja en bok, men sedan försvinner de ur offentligheten. Och de blir ändå stämplade som ohederliga.

I Frankrike ryktas det just nu om president Francois Hollandes förhållande till en skådespelerska. Av hävd brukar franska politikers kärleksaffärer betraktas som deras ensak, men nu tycks en förändring vara på gång även där. Anu Koivunen vet inte om det är en förändring till det bättre.

- Politiker talar allt mer om värde- och attitydfrågor, och vädjar till känslorna. Det gör att moraliska och etiska aspekter väger mer, och det finns ett större intresse för dem i offentligheten. Och sådana här nyheter säljer bättre än de evinnerliga analyserna av eurokrisen.

- Det är också en del av den allmänna utvecklingen, där sociala medier har skapat en gråzon mellan offentligt och privat. Den zonen tror jag kommer att växa, förmodar Anu Koivunen.