Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Japans ekonomi på väg upp

Från 2014
Uppdaterad 15.01.2014 17:34.
Bildtext Japans premiärminister Shinzo Abe har gett namn åt landet ekonomiska framgångar: "Abenomics"
Bild: FRANCK ROBICHON/EPA

Japan har i två decennier varit det varnande exemplet för utvecklade ekonomier. Japans situation har beskrivits som deflation, med fallande priser och knappt någon tillväxt alls. Men efter att Sinzo Abe blev premiärminister gjordes en helomvändning i den ekonomiska politiken. Abes stimulanspolitik har burit frukt, men hur länge håller uppgången i sig?

Japan har de senaste decennierna tampats med stora problem som inte enbart är ekonomiska. Japan har en åldrande befolkning och befolkningen minskar snabbt. Befolkningspyramiden är omvänd, det finns fler gamla än unga människor och den arbetsföra befolkningen minskar de kommande årtiondena.

Gammal japansk kvinna.
Bildtext Pensionärerna blir allt fler i Japan
Bild: EPA / Andy Rain

Sjunkande priser och en stagnerande ekonomi

Ett annat problem är den enorma statsskulden som är drygt 200 procent av bruttonationalprodukten. Tidigare regeringar har försökt stimulera ekonomin med lånade pengar, men med magra resultat.

Det tredje problemet är fallande priser och en stagnerande ekonomi, med andra ord deflation. Om allmänheten förväntar sig att priserna fortsätter att sjunka blir det en självuppfyllande profetia som bromsar ekonomin. Vid deflation vill ingen konsumera eller investera nu, eftersom det kan vara billigare att göra det senare. I stället sparar hushållen och framför allt företagen.

”Abenomics” ändrar kursen

Då Liberaldemokratiska partiets ordförande Shinzo Abe för andra gången blev premiärminister beslöt han satsa på att få igång den japanska ekonomin. Han kallade programmet ”de tre pilarna”. Den första pilen är en mycket expansiv penningpolitik. Den andra pilen är en likaså expansiv finanspolitik och den tredje pilen är strukturella reformer. Abes ekonomiska politik brukar kallas ”Abenomics” (Abe + economics).

Redan under det första året har Abes politik gett resultat. Arbetslösheten har sjunkit från fyra till 3,7 procent. Tillväxten tog ny fart ifjol jämfört med tidigare år och företagens vinster har stigit snabbt. Börskurserna steg under 2013 med 57 procent, mycket beroende på att utländska investerare tycks lita på Abes politik.

Första pilen - aggressiv penningpolitik

Shinzo Abe bytte ut centralbankschefen förra våren och den nya chefen Haruhiko Kuroda satte igång ett program för att öka penningmängden i ekonomin.

Japans centralbank.
Bildtext Japans centralbank slog in på en superexpansiv penningpolitik
Bild: EPA/DAI KUROKAWA

Centralbanken ska fördubbla sitt innehav av japanska statspapper. En så expansiv penningpolitik har inte tidigare förekommit i Japan. Avsikten är att sänka räntorna, uppmuntra till större risktagning i ekonomin och öka inflationsförväntningarna. Målet för Japans centralbank är att få upp inflationen till målet, som är två procent. Genom att skapa inflation (om än låg) hoppas Kuroda att optimismen ökar och därmed den ekonomiska aktiviteten.

Andra pilen – motstridiga åtgärder

Den japanska regeringen har också lovat nya tag inom finanspolitiken (offentliga utgifter och skatter). Bland annat ska man satsa på investeringar i infrastruktur med ett enormt stimulanspaket. Samtidigt höjs konsumtionsskatten från fem till åtta procent i april och nästa år höjs den till tio procent. Skattehöjningen bromsar aktiviteten, men regeringen är inte orolig eftersom den lösa penningpolitiken tillsammans med en ny typ av löneuppgörelse och en kraftigt försvagad valuta skapar tillväxtmöjligheter.

Bildtext Japan är självförsörjande när det gäller ris, men produktionen är starkt subventionerad
Bild: EPA/EVERETT KENNEDY BROWN

Tredje pilen – stor osäkerhet

Som komplement till penning- och finanspolitiken skall regeringen genomföra strukturella reformer. Det är frågan om att få fart på privata investeringar, satsa på teknologiutveckling, förbättra handelsförbindelserna och lägga om företagsbeskattningen. Det här är den klart svåraste biten för Shinzo Abe. Trots att ”Abenomics” har varit framgångsrik innehåller de strukturella reformerna troligen också obehagliga överraskningar för japanerna.

Inkomstuppgörelse – fast tvärtom

I en webbartikel som publicerades 6 januari skriver premiärminister Shinzo Abe om samarbetet på arbetsmarknaden. Efter år 2000 har den nominella lönenivån sjunkit år för år. För att bryta deflationen har regeringen och arbetsmarknadsparterna haft diskussioner om att höja lönenivån. Enligt Abe råder det en samsyn om att höja löner och bonusar.

Inom företagen ser man inte lika optimistiskt på läget. En enkät till storföretagen visar att bara sjutton procent har planer på att höja lönerna, trots att nästa alla företag väntar sig ett bättre år än tidigare.

Shinzo Abe skriver att ”Abenomics” har varit en framgång på ett mer fundamentalt sätt än enbart ekonomiskt: ”Vi har återskapat Japans kollektiva psyke”, utbrister han.

Kärnkraftverket Hamaoka
Bildtext Shinzo Abe vill starta upp reaktorerna
Bild: E-190/CC-by-sa-3.0

Missnöje i Japan

Trots ekonomiska framgångar är japanerna missnöjda. I en opinionsundersökning fick Abe godkänt enbart av 49 procent av japanerna. Det politiska trycket kan sätta käppar i hjulet när det gäller de strukturella reformerna. Dessutom har han tappat stöd med sin linje att starta upp de kärnreaktorer som har varit stängda. Abes nationalism har inte bara kritiserats utomlands, utan också i Japan. Abe vill till exempel att skolböcker skrivs om så att Japans krigshistoria putsas upp.

Kan vi lära oss något av Japans ekonomi de senaste tjugo åren? En sak åtminstone. Vi borde aldrig låta de europeiska ekonomierna falla ner i deflation, eftersom det är oerhört svårt att komma ur den. En annan lärdom kunde vara att det enda sättet att få fart på en halvdöd ekonomi är massiva satsningar på expansiv penning- och finanspolitik.