”Vi shoppar för det ser bra ut”

Den svarta befolkningen dominerar för första gången medelklassen i Sydafrika - 20 år efter att apartheid avskaffades. Många svarta har nu råd med allt de tidigare inte hade råd med och shoppar loss som aldrig förr.

I det lyxiga varuhuset Sandton norr om Johannesburgs centrum träffar jag Zamambo Mkhize och Star Shabangu. De vandrar omkring bland affärer som säljer europeiska och amerikanska märkeskläder, skor och väskor.

- Många handlar här för att det anses ge status, många som inte ens har råd shoppar här just därför, säger tjejerna i munnen på varandra.

Enligt Mkhize och Shabangu kan man tydligt se att en svart medelklass har vuxit fram med rasande fart under de senaste åren.

- Många svarta har nu råd med allt de tidigare inte hade råd med och då konsumerar de helt överdrivet mycket, det är helt löjligt, säger Shabangu.

I en av varuhusets många guldaffärer berättar affärsägare Larry Mayers att de schweiziska dyra klockorna han har till salu går åt som aldrig förr.

- Allt fler av våra kunder hör till den svarta medelklassen. Jag har arbetat här i sju år och den här förändringen har pågått de senaste fyra, fem åren, säger Mayers.

Svarta diamanter har politisk makt

Chefsekonom Dawie Rootd på Efficient Group räknar med att den svarta medelklassen växer med ungefär sju till tio procent årligen. Av Sydafrikas befolkning på 50 miljoner är ungefär 40 miljoner svarta. Enligt en undersökning som nyligen gjordes vi universitetet i Kapstaden har den svarta medelklassen vuxit från 1,7 miljoner till över 4 miljoner på mindre än tio år. De tjänar mellan tusen och tretusen euro i månaden.

Den svarta medelklassen är ändå ingen homogen grupp. En växande och intressant grupp enligt Roodt är de så kallade svarta diamanter. De är unga, akademiskt utbildade, välavlönade individer som vill bli behandlade som rika. Största delen av den nya svarta medelklassen består ändå av medelålders män som jobbar inom den offentliga sektorn.

- Det är de här personerna, både de yngre och äldre, som har den verkliga politiska makten i Sydafrika idag. Det intressanta är att de yngre inte känner någon lojalitet mot den tidigare frihetsrörelsen och det styrande ANC partiet på samma sätt som den äldre generationen, konstaterar Roodt.

Flesta svarta lever i fattigdom

En stor del av den svarta befolkningen i Sydafrika lever ändå fortfarande i fattigdom. Var och varannan vecka demonstrerar invånarna på landsbygden eller i kåkstäderna för att de inte har jobb, rent vatten eller ordentliga hem. Enligt Roodt är det ändå osannolikt att liknande protester som i arabvärlden skulle bryta ut här.

- Vi kommer inte att se en Arabisk vår hos oss. Vi lever i en demokrati och trots att de unga männen är frustrerade får de demonstrera fritt. Det tar udden av den värsta frustrationen, säger Roodt och tillägger att många sydafrikaner har en attityd som går ut på att "staten kommer att se efter mig oberoende vad som händer".

De fattiga har inte heller det avgörande politiska inflytandet som den nya urbana medelklassen, konstaterar Roodt.

På gränsen mellan rik och fattig

Den nya svarta medelklassen i Sydafrika är ekonomiskt sårbar.

- Många svarta är en månadslön ifrån att bli fattiga igen. Om de förlorar sina jobb har de plötsligt ingenting. Det här är en ny medelklass och de här personerna är väldigt sårbara ekonomiskt, säger Roodt.

Hushållens besparingar ligger nästan på noll i Sydafrika.

- Det här är ett nationellt problem. Sydafrikanerna sparar överlag nästan ingenting. De enda som sparar i det här landet är företagen, säger Roodt. Det är trevligt med en svart medelklass med de här personerna måste börja spara sina pengar så småningom, fortsätter han.

Det handlar om hurdan attityd till pengar barnen lär sig hemma, tillägger han och säger att det tar minst en generation till innan tänkesätten och konsumtionsvanorna ändras och fler börjar tänka mer långsiktigt på sin ekonomi.

Zamambo Mkhize och Star Shabangu i varuhuset i Sandton medger att de hör till gruppen sydafrikaner som inte tänkt så mycket på framtida besparingar. De vill hellre upprätthålla en viss livsstil. Båda berättar att de precis har förlorat sina jobb men ändå tillbringar de sin tid i ett av de dyraste varuhusen i Johannesburg.

- Vi går omkring i ett fint varuhus trots att vi precis har förlorat våra jobb. Vi shoppar för att det ser bra ut, så vi är lika dåliga som alla andra, vi måste ändra på vårt beteende i något skede, konstaterar Mkhize och Shabangu.