Hbl beklagar om låginkomsttagare såras
Reklam för att börja prenumerera på Hufvudstadsbladet upprör. På flera håll i huvudstadsregionen finns reklamskyltar med budskapet "Justera din lön. Skaffa dig Hbl". På sociala medier har många kommenterat reklamen och kallat den korkad, smaklös och hånfull.
Hbl:s upplagechef Kaj Koivumäki säger att tanken med kampanjen är att väcka uppmärksamhet.
- De högre inkomsterna beror inte enbart på Hbl, men undersökningen stämmer. Gällande utereklam så måste vi använda småprovocerande och självironiska budskap, säger Koivumäki i en intervju för Radiohuset.
Får man högre lön om man prenumererar på Hbl?
- Det är en bra fråga. Jag kan ta mig själv som exempel eftersom jag läser Hbl och har läst i många år. Jag har garanterat haft nytta av att jag har läst tidningen, både i yrkeslivet och privat.
På vilket sätt?
- Det innehåll som finns är sådant som man bör veta och som händer i världen.
Låginkomsttagare har upprörts av annonsen. Vad vill du säga dem?
- Jag beklagar om någon känner sig sårad trots att de fakta som nämns är helt enligt undersökningen. Och Hbl kostar bara 1 euro och 5 cent per dag. Bland våra läsare ingår alla socioekonomiska grupper.
Löneskillnaden bland kvinnor är marginell
I reklamen hänvisas till en tio år gammal undersökning av Åbo Akademi-forskarna Jan Saarela och Fjalar Finnäs som heter "Interethnic wage variation in the Helsinki area". Undersökningens data är från 1990-talet och alla inkomster som hänvisas till är i mark.
Resultatet av undersökningen är att svenskspråkiga män i medeltal har en 17 procent högre lön än finskspråkiga i huvudstadsregionen. Bland kvinnor finns nästan ingen skillnad alls, konstaterar forskarna. Svenskspråkiga kvinnor har en 2 procent högre lön än finskspråkiga, men medan utbildning förklarar skillnaden bland männen kan inte utbildning i lika hög grad förklara skillnaden mellan kvinnorna. Inom vissa yrken har finskspråkiga kvinnor en högre lön än svenskspråkiga.
- Skillnaden mellan svensk- och finskspråkiga kvinnor är marginell och det mest korrekta vore att säga att det som avses är män, säger Jan Saarela. Saarela har inte sett reklamen och visste inte om att den används i reklamsyfte innan Yle Huvudstadsregionen ringde upp.
Men tycker du att man kan skriva att om man skaffar Hbl höjs ens lön. Vad det här en av de slutsatser som ni kommit fram till i undersökningen?
- Läsandet av Hbl har vi absolut inte kontrollerat. Jag ser det som en smålustig och mycket provokativ reklam som man inte behöver ta på största allvar, säger Saarela.
Han säger att löneskillnaden mellan språkgrupperna till största delen beror på utbildningsnivån men det förklarar inte hela skillnaden.
Kaj Koivumäki säger att det inte har någon betydelse att undersökningen är tio år gammal eftersom Hbl gör egna undersökningar och har färskare siffror. Enligt Koivumäki rekommenderade ändå reklambyrån att Hbl använder sig av den i frågavarande undersökningen. Han kommenterar de små marginalerna i undersökningen med att det är "en smaksak".
' /%3E%3C/svg%3E)
