Programmet för att skydda skog haltar

Programmet för att skydda våra skogar, det så kallade Metso-programmet har varit igång i sex år. Skyddet kan vara både tidsbundet och permanent, men är helt frivilligt. Målsättningen är att 100 000 hektar skog ska ingå i Metso år 2016.

Intresset ökar

Det är Skogscentralen eller Närings- trafik- och miljöcentralen som besluter om en skog är ett lämpligt Metso-objekt. Skogscentralen gör upp de tidsbundna, 10-åriga avtalen, och NTM-centralen gör upp permanenta avtal. Enligt Matti Kyröläinen, överinspektör på NTM-centralen i Vasa, är intresset bland skogsägare ganska stort.

- Just nu har jag en lista på över 100 initiativ från skogsägare. Och fram till slutet av 2013 hade 1 600 hektar skog skyddats permanent eller köpts åt staten, i vårt område.

På Skogscentralen har man från 2008 till 2013 gjort upp 286 avtal, som omfattar 2 120 hektar i Nyland, Åboland och Österbotten.

Mångfald skyddas

Målet med Metso är att hindra utarmningen i våra skogar och gynna den biologiska mångfalden. Bland de skogstyper man vill skydda finns bland annat mosskogar med stort inslag av död ved, skogar vid landhöjningskusten och skogar på kalkberg. För att ett område ska kunna skyddas i Metso-programmet ska det innehålla olika naturvårdsbiologiska kriterier.

Ersättningarna som skogsägare får för skog som skyddas varierar beroende på hur stort området är och vad som finns på området. Men det är gängse pris och ersättningen är också skattefri.

Mer resurser

På Natur och Miljö anser man att Metso-programmet är ett bra initiativ från statligt håll. Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och Miljö, var med i arbetet med att utforma skyddsprogrammet.

- Programmet i sig är bra, men genomförandet har haltat katastrofalt. Det borde ha mer styrning från myndighetshåll. Dessutom borde tjänstemännen på NTM-centralerna få mer resurser för att jobba med Metso.

För Matti Kyröläinen, på NTM-centralen i Vasa, syns resursbristen främst i att man inte hinner med i inventeringen av skogarna.

- Vi vet väldigt mycket om skogsbeståndet, men har inte alltid lika bra koll på naturvärden och till exempel ovanliga arter. Fast lite hjälp med det här har vi fått då det görs utredningar om vindkraft, då inventeras områden väldigt bra.

Thomas Blomqvist, riksdagsledamot (SFP) och själv skogsägare, erkänner att målsättningarna i skyddsprogrammet Metso inte har nåtts.

- Jag hade förväntat mig bättre resultat så här långt. Det ska erkännas att det inte alltid funnits pengar att erbjuda för att skydda så mycket som vi hoppats på. Det har ändå gått bara sex år, det är en kort tid, så några omistliga värden har säkert inte gått förlorade. Men det finns säkert skäl till någon slags mellangranskning av Metso, säger Blomqvist (SFP).

Skogsägare och skydd

Det är bland annat Skogscentralen och skogsvårdsföreningarna som informerar om skyddsprogrammet Metso. En skogsägare som skyddat en del av sin skog genom Metso är Johan Grönros i Malax.

- Jag ser min skog som en kapitalinvestering, men jag vill ju också att mina barn ska ärva en skog där det finns biologisk mångfald. Jag har skyddat en del av min skog där det finns ett ovanligt askbestånd och jag har också tänkt skydda ett område där det finns lite ovanliga fågelbon. Men på resten av min skog är det aktivt skogsbruk som gäller.

Thomas Blomqvist (SFP) sätter ändå sin förhoppning på Metsoprogrammet och ser ingen motsättning mellan att bevara den biologiska mångfalden och främja skogsindustrin.

- Det handlar inte bara om skogsindustrins vinstintresse utan det är i hela vår nations, i alla finländares, alla medborgares intresse att vi kan utnyttja skogen på ett bra sätt. Utan de ekonomiska resurser som finns i skogen skulle vi inte ha det samhälle vi har idag. Vi ska vara tacksamma att vi har bedrivit en sådan skogspolitik som vi har gjort i Finland.

Läs också: Mycket träd, lite skog?

Hör mer om Finlands skogspolitik och skyddet av den biologiska mångfalden i våra skogar i Radar fredag kl.11.03 i Radio Vega.