Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Kostnaderna för långtidsarbetslösa ökar i Åboland

Från 2014
Uppdaterad 27.01.2014 10:24.
Arbets- och näringsbyrån.
Bild: Yle

Det blir allt vanligare att kommunerna måste betala en del av arbetsmarknadsstödet för att de inte lyckats ordna sysselsättning för långtidsarbetslösa inom 500 dagar. I Pargas och på Kimitoön är det här ett växande problem.

Lilian Nordell som är socialchef vid Kimitoöns kommun, säger att antalet långtidsarbetslösa ökat mycket på Kimitoön de senaste åren.

- Det är givetvis oroväckande men vi har nu fått lite mer resurser. Dels har vi nu ett sysselsättningsprojekt som inleddes i oktober och dels har vi också fått flera socialarbetartjänster och ett fungerande samarbete med TE-byrån. Men vi måste nog fundera vidare på hur vi ska lösa det här, säger Nordell.

En långtidsarbetslös är en person som fått arbetsmarknadsstöd från Folkpensionsanstalten FPA i 500 dagar. Om kommunen inte lyckats sysselsätta personen under den här tiden måste de betala hälften av arbetsmarknadsstödet till FPA.

Är man inte långtidsarbetslös erhåller man antingen inkomstrelaterat arbetslöshetsdagpenning från en arbetslöshetskassa eller grunddagpenning från FPA. Arbetsmarknadsstöd är ett ekonomiskt stöd för de som inte har arbetat tillräckligt länge för att ha rätt till grunddagpenning eller som redan har fått arbetslöshetspenning för 500 dagar.

Summan till FPA stiger varje år

På Kimitoön ligger arbetslösheten för tillfället på cirka 10 procent. Av dem räknas 90 personer som långtidsarbetslösa och av dem betalar kommunen just nu hälften av arbetsmarknadsstödet för 34 personer. Totalt har kommunen betalat en del av arbetsmarknadsstödet till 63 personer på Kimitoön ifjol.

För Kimitoön innebar det ifjol en utgift på 146 000 euro och summan har stigit rejält de senaste åren. År 2012 var summan cirka 130 000 euro och 2011 drygt 82 000 euro.

I Pargas är situationen något bättre, arbetslösheten ligger just nu på drygt 6 procent. Men också de har under fjolåret betalat cirka 100 000 euro i böter för långtidsarbetslösa.

Minna Lindroos
Bildtext Minna Lindroos.
Bild: Yle/Carmela Johansson

- En viktig uppgift är att ordna rehabiliterande arbete för långtidsarbetslösa. De kan arbeta några timmar och dagar i veckan inom dagvården eller äldreomsorgen så att de får något att göra, säger Minna Lindroos, som är sysselsättningskoordinator vid Pargas stad.

Pargas stad betalar böter för cirka 20 till 30 personer varje månad. För tillfället finns drygt 100 långtidsarbetslösa i Pargas. Under fjolåret betalade staden en del av arbetsmarknadsstödet till cirka 65 personer.

- Många av våra kunder är sådana som egentligen borde bli sjukskrivna eller få pension eller deltidspension. Men det är svårt att få FPA och läkarna att bevilja pension, säger Lindroos.

Mera samarbete med företag

Om en person får sysselsättning till exempel i form av jobb, praktik eller studieplats eller blir sjukskriven eller går i pension så behöver kommunen inte längre betala arbetsmarknadsstöd för dem. Men för att komma dit behövs flera lösningar.

- Vi har goda erfarenheter av samarbete med företag där de ansöker om stöd för att anställa en arbetssökande. Men det som vi också har diskuterat är att skapa någon form av sysselsättningsverkstad på ön, säger Nordell.

Också i Pargas har man goda erfarenheter med samarbete med till exempel föreningar eller församlingen. Men det här är något som skulle kunna utnyttjas mer.

- Vi borde kanske bli bättre på att informera företagen och föreningarna om att man kan söka stöd från TE-byrån för att anställa en arbetssökande. Här finns många små företag i Pargas som säkert skulle kunna sysselsätta mer folk, säger Lindroos.

Ännu mera kostnader i framtiden

För tillfället finns också en oro för att kommunen i framtiden måste betala ännu mer. Just nu finns nämligen ett lagförslag på att kommunerna måste börja betala en del av arbetsmarknadsstödet redan efter att personen varit arbetslös i 300 dagar. Det är också möjligt att summan som kommunerna måste betala blir högre.

- Om antalet långtidsarbetslösa blir fler och om summan stiger vet vi inte hur vi ska klara oss. Det blir nog en stor utmaning, säger Lindroos.

Lokalkännedom viktig

Lindroos påpekar också att det finns många andra orosmoment. På Kimitoön är arbetslösheten högre än i Pargas så hur en eventuell fusion påverkar är en fråga. Ett annat orosmoment är om arbets- och näringsbyrån i Pargas stängs.

- I Pargas är arbets- och näringsbyrån så liten att de känner sina kunder. Men i Åbo saknas lokalkännedom och det kan vara olika personer som sköter ditt ärende varje gång. Det är även långt för skärgårdsborna att åka in till Åbo och om de har det tufft med ekonomin så måste vi antagligen också stå för deras resekostnader. Så vi är glada så länge vi har en egen TE-byrå i Pargas, säger Lindroos.

Långtidsarbetslösa kostar Åbo skjortan