Dansar med andar i Kongo

Mitt i Afrikas hjärta långt inne i djungeln lever akafolket. De är kortväxta och vässar sina tänder. Det här folket som bor i hjärtat av Kongo handlar dokumentären ”Forest of the Dancing Spirits” om. En gammal kvinna berättar nästan sjungande om de dansande gudar som fortfarande är så viktiga för dem.

Myteriet: Linda Västrik Forest of The Dancing Spirits

Programmet är inte längre tillgängligt

Akafolket är jägare och nomader och lever i världens näst största regnskog. I 14 år har Linda Västrik arbetat med filmen ”Forest of the Dancing Spirits” (De dansande andarnas skog) som handlar om en pygméstam hon levde tillsammans med i ett flertal år i den tropiska regnskogen i Kongobassängen.

– Det är ett folk som levt på samma sätt i tusentals år, samexisterat med naturen och med ytterst lite kunskap om det som vi kallar civilisation. De har sitt eget språk, sina egna gudar och sitt eget politiska system som är helt jämställt mellan man och kvinna, gammal och ung, säger Linda Västrik.

Blev betraktad som ett barn

Eftersom Linda inte klarade av regnskogen på samma sätt som Akafolket blev hon betraktad som ett barn i deras ögon.
– Min totala oduglighet när det kom till överlevnad i djungeln var på många vis helt ofattbar för dem. Jag hade inte den inbyggda kompass i mig som de har, om jag skulle gå på toaletten så tappade jag bort mig ifall inte någon följde med.

Djungeln var otroligt tät och det fanns inga upptrampade stigar, så Linda visste inte hur hon skulle navigera. Akafolket tyckte att det var både märkligt men samtidigt väldigt roligt.
– Om de inte gillar en så lämnar de en ensam i djungeln. Men det folk jag levde med gillade nog mig för jag blev aldrig lämnad ensam och övergiven. Inte en enda morgon vaknade jag utan att ha folk omkring mig, säger Linda.

Vägrade betala mutor

Under alla år det tog att göra filmen vägrade Linda ge mutor eller låta sig mutas. I stället byggde hon relationer med människor längs vägen. På det sättet öpnades dörrar och hon fick tillstånd att resa och filma, och även skydd av militären.
– Jag är ju inte kriminell och ville överhuvudtaget inte förknippas med sådan verksamhet, säger Linda bestämt.

Samma lön åt alla

Linda Västrik har gett samma lön till alla sina medarbetare, vare sig de varit svenskar eller kongoleser. Hon bestämde sig för att ställa höga krav på sina medarbetare, och samma regler gällde för alla oavsett ursprung.
– Min kongolesiska tolk fick lika hög lön som min ljudtekniker från Sverige fick. Det gjorde att ljudteknikern fick tänka om sin budget och sina omkostnader medan min tolk fick så bra lön att han kunde försörja två fruar och tio barn under flera år. Men tolken ifråga fick inga pengar själv utan hans lön betalades ut till hans fruar och skolorna där hans barn gick. Annars skulle det ha blivit så våldsamma påtryckningar på honom, påpekar Linda.

Andarnas skog ska skövlas

Ett multinationellt skogsbolags maskiner befinner sig några kilometer ifrån byn där Linda lever tillsammans med Akafolket. Det får man reda på först i slutet av filmen. De dansande andarnas skog kan skövlas och jämnas med marken. Både regnskogen och dess folk. Som tittare tänker man en extra gång igenom på vems bekostnad man kan köpa möbler av regnskogsvirke och gärna byta ut dem med jämna mellanrum. Utan att ens ifrågasätta varifrån virket kommer. Inom en överskådlig framtid kan akafolket vara utdött.

Vill du se filmen, kolla när DocPoint visar den.