Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Äldre svenskspråkiga riskerar marginaliseras

Uppdaterad 04.02.2014 09:11.
Bildtext Annikki Eriksson får stöd och hjälp av anhöriga.

Efter att social- och hälsovården omstrukturerades för ett år sedan har antalet svenskspråkiga i Helsingfors som kontaktar stadens socialrådgivning minskat med hälften.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) är orolig över att det ska leda till att Helsingfors svenskspråkiga äldre marginaliseras.

- Kontakterna till socialrådgivningen har halverats. Det kan inte bero på att behovet har minskat. Vi tror att organisationen har blivit så krånglig att man inte hittar till den, förklarar Nylander.

På måndagen höll den svenska riksdagsgruppen sitt årliga midvintermöte på Stengårds servicecentral i Helsingfors. Temat för mötet var den svenskspråkiga äldrevården i Finland.

Brister i hemvården

Det är inte bara informationen som är bristfällig inom den svenskspråkiga äldrevården. Det råder även stora problem inom hemvården och stödet för närståendevårdare.

Stadsfullmäktigeledamot Gunvor Brettschneider (SFP) säger att hon anser att alla människor mår bäst av att bo hemma, men att hon ändå är kritisk till hur saker sköts i nuläget.

- Människor som är i väldigt dåligt skick förutsätts bo hemma. Hemvården besöker dem kanske tre till fyra gånger i dygnet, men i övrigt kan det hända att man är ensam och sängliggande, berättar Brettschneider.

Brettschneider förklarar att läget även är dåligt för svenskspråkiga närståendevårdare. På finskt håll finns det stödgrupper, men är man svenskspråkig får man klara sig ensam.

- Att vara närståendevårdare är både fysiskt och psykiskt tungt. Det är viktigt att få stöd av andra i samma situation och kunna diskutera svåra saker på eget modersmål, säger Brettschneider.

Brettschneider berättar att ett av de främsta problemen är att äldreservicen på svenska är koncentrerad till de södra stadsdelarna.

- Bor du i andra delar av Helsingfors kan det kanske hända att det råkar finnas någon som behärskar svenska, men då är det en lyckoträff, säger Brettschneider.

“Man måste stå på sig”

Annikki Eriksson bor tillfälligt på Stengårds sjukhus i Helsingfors. Hon säger att hon har turen att ha anhöriga som hjälper till när det behövs.

- Jag får mycket hjälp. Om man inte har anhöriga som hjälper klarar man sig genom att köpa hjälp. Men många har knappt om man pengar, konstaterar Eriksson.

Hon säger att det är viktigt att man lär sig att säga ifrån och ställa krav på äldre dagar.

- Man klarar sig om man kan stå på sig. Man måste vara tydlig så att de förstår vad man menar, förklarar Eriksson.