Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ovilliga läkare saboterar e-patientregister

Från 2014
Uppdaterad 08.02.2014 10:42.
En läkare som håller i ett stetoskop.
Bild: Goodshoot.com / Ludovic Di Orio

Estlands berömda och allmänt prisade nationella elektroniska patientregister har fått allvarlig kritik av landets statliga revisionsverk, som övervakar hur medborgarnas skattemedel används. Läkare och annan vårdpersonal gör inte vad lagen kräver att de ska göra.

Revisionsverket påtalar att anställda inom hälsovården inte lyder lagen. De låter bli att skriva in patientinformation i det centrala registret. Lagen som gjorde detta obligatoriskt infördes redan 2008.

I stället sparas patientjournalerna fortfarande i pappersform på olika vårdanstalter vilket slösar tid och pengar för både vårdapparaten och patienterna.

- Trots att det varit obligatoriskt i fem år har statsmakten fortfarande inte infört några sanktioner för den som inte skriver in patientinformationen, säger revisionsverket i en rapport och lägger skulden på ett tafatt socialministerium som är ansvarigt för hälsovården och borde lägga fram lagförslag om straff för den som inte lyder lagen.

Svårt att låta patienterna få veta

Orsaken till detta motstånd bland hälsovårdspersonalen är ovilja att låta patienterna själva läsa sina journaler, enligt e-hälsovårdsexperten dr Peeter Ross vid Tallinns tekniska universitet i en presentation av det elektroniska registret på en kongress om e-hälsovård i Oslo i fjol.

Enligt lagen har patienten efter elektronisk identifiering rätt att läsa sina journaler och titta på loggarna som visar vem annan som tittat på uppgifterna.

Motståndet bland läkarna och hälsovårdarna har varit allmänt utbrett. Exempelvis var det hela 92 procent av personalen inom specialsjukvården som inte förde in någon information alls i det nationella registret 2012, enligt revisionsverket. Läget förbättrades dock i fjol, men verket anger inte i hur hög grad.

Nästan alla recept elektroniska

Det nationella systemet med elektroniska recept fungerar däremot som det ska, enligt revisionsverket. De elektroniska recepten infördes 2010 och redan efter två år var nästan 100 procent av alla recept som skrevs ut i Estland elektroniska.

De elektroniska journalerna och e-recepten ingår i ett större nationellt system för e-hälsovård som även omfattar tidsreservering och bilder från exempelvis röntgen och magnet- och ultraljudsundersökningar.

Tidsreserveringssystemet har aldrig tagit fart eftersom vårdplatserna inte är intresserade av att ta det i bruk, säger revisionsverket. Bildbanken för patientbilder lider i sin tur av att Estlands två största sjukhus, universitetssjukhuset i Tartu och regionalsjukhuset i Tallinn, har startat en konkurrerande bildbank.

Chefen för den offentliga stiftelse som hanterar e-hälsovården Raul Mill har tillbakavisat revisionsverkets kritik och förklarat att läget förbättras hela tiden. Det är inte tekniken som är problemet, problemet är snarare organisatoriskt, enligt Mill.

Export till Finland

Det estniska nationella e-hälsovårdssystemet har sedan det infördes 2008 hyllats som världsledande av OECD och intresserat även Finland som i många år försökt införa något liknande.

Den ansvariga projektchefen Madis Tiik som utvecklade och införde e-hälsovårdssystemet i Estland anställdes som konsult av jubileumsfonden Sitra i Finland 2012.

Han har liksom många andra experter på e-hälsovård påtalat att det estniska nationella systemet kostat cirka 15 miljoner euro, medan enbart systemet Apotti som just nu planeras för delar av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt beräknats kosta cirka 400 miljoner. Ett nationellt system har i preliminära bedömningar beräknats kosta hela 1,8 miljarder.

- Varför är allting så mycket lättare i Estland, frågade Madis Tiik i en kolumn i tidskriften Suomen Kuvalehti i fjol.

Han påpekade att Estland sedan över tio år har ett enda nationellt elektroniskt system på webben (X-Road) för all offentlig service, där man identifierar sig antingen med id-kort, bankkoder eller med en personlig kod via mobilen. Efter identifiering har man tillgång till alla tjänster från en och samma portal.

X-Road lades ovanpå de existerande systemen inom den offentliga förvaltningen för att dessa inte skulle behöva förnyas helt och hållet till stora kostnader. Standardiseringar kunde vid behov tvingas fram med stöd av lagar som stiftats för ändamålet.

I Finland finns det otaliga system som inte kommunicerar med varandra och bara ett fåtal instanser som FPA och skatteförvaltningen har väl utvecklade e-tjänster. Någon gemensam inloggningsmöjlighet finns inte.

Motstånd att övervinna

Flera bedömare inom it-branschen har påtalat att det är i systemleverantörernas intresse att hålla systemen slutna för att kunna få in pengar på underhåll och uppdateringar.

Det estniska X-Road bygger däremot på öppen källkod och Finland beslöt i fjol höstas kopiera det. Flera estniska konsulter jobbar nu i samarbete med finländska myndigheter.

I Estland är de nationella systemen färdiga med teknik, lagstiftning och allt, men saboteras delvis av motvilliga personer som inte behöver riskera böter eller uppsägning om de fronderar. Samma problem kan uppstå i Finland om projekt X-Road Finland kommer så långt och införs utan möjlighet till sanktioner.

Motstånd kan finnas på olika håll och nivåer. Kontroll över it-system och information är makt och för många individer och organisationer kan det vara svårt att avstå från denna.

Diskussion om artikeln