Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Bo med en bostadslös

Från 2014
Uppdaterad 19.02.2014 11:37.
Toisenlainen hiihtoloma
Bildtext Marjaana Toiviainen och Andreas Andersson jobbar med att hjälpa
Bild: YLE/ Hanna Berndtson-Hera

I en källarlokal i Berghäll i Helsingfors råder febril aktivitet under sportlovsveckan och folk som känner att de vill hjälpa bostadslösa har sökt sig dit i massor. Det är Marjaana Toiviainen som har startat projektet "Toisenlainen hiihtoloma", eller fritt översatt "Ett annorlunda sportlov", vars mål är att hjälpa bostadslösa och till och med i viss mån erbjuda dem ett ordentligt hem, åtminstone för en vecka.

- Jag läste en artikel om hur dåligt ställt hemlösa har det och att det inte alls finns tillräckligt med platser i härbärgen för dem alla och speciellt såhär på vintern då det för det mesta brukar vara kallt är det extra kämpigt, berättar Toiviainen som efter att hon läst artikeln bestämde sig för att göra något konkret och med hjälp av Berghälls församling kunde hon starta det här projektet.

Toiviainen är själv präst och har jobbat i fängelser, så det här med att arbeta med utsatta personer är inte alls nytt för henne, men det är första gången hon tog itu med ett eget projekt. Ungefär femton personer har ställt upp och inkvarterat bostadslösa i sina egna hem för en vecka och de flesta har par eller till och med hela familjer hos sig, så det handlar om mellan 30 och 40 människor som får tak över huvudet. Själv har Toiviainen välkomnat ett romskt par till sitt hem och beskriver upplevelsen som mysig.

- Man kan ju nog säga att vi är vänner nu och känner varandra ganska bra, de känner min familj och vet vilken som är min favoritmusik, säger Toiviainen.

Vi måste möta våra fördomar för att kunna se människorna

Det svåra enligt henne är vetskapen att om en vecka ska de ut på gatan och möta den betydligt jobbigare verkligheten igen, den utan bostad och trygghet. Sen gäller det igen för dem att hitta en källare, ett härbärge eller en bil att sova i. Samtidigt tror Marjaana Toiviainen att det är just de här motstridiga känslorna som gör att folk kan bli mer medvetna om hur svårt vissa personer i vår närhet har det och det i sin tur kan öka viljan att hjälpa även i framtiden. Om vi kommer i kontakt med de bostadslösa och till och med bor med dem, lagar mat tillsammans med dem, lyssnar på musik och dansar med dem så minskar fördomarna och de här människorna blir på riktigt människor i våra ögon och inte enbart osynliga och opersonliga individer.

- Det som har berört mig är att de som har valt att ta emot bostadslösa i sina hem är sådana människor som själv bor ganska smått och inte har så mycket pengar, men ändå är beredda att hjälpa någon annan, berättar Toiviainen.

Självklart innebär det risker att ta emot en totalt främmande person och bo under samma tak, men åtminstone hittills har allt gått bra för alla involverade. När det gäller de personer som får ta emot hjälp under veckan, hoppas Toiviainen att de inte ska behöva känna för stor tacksamhet, utan att det ska vara en naturlig sak att det finns människor som befinner sig i olika livssituationer och att alla försöker jobba emot det här.

De som behöver allra mest hjälp är inte med i det här projektet, tror Toiviainen och konstaterar att de antagligen bor på härbärgen, men i princip kan vem som helst av oss hamna i en sådan oöverkomligt svår situation. Det kan handla om studerande som inte klarar sig ekonomiskt, någon som nyligen har gått igenom en svår skilsmässa eller invandrare som har svårt att komma in i samhället och klara sig själva. För de flesta bostadslösa är det ingen lätt sak att ta emot hjälp, utan det kan kännas fruktansvärt jobbigt och pinsamt.

Via Facebook kan man hjälpa

Projektet Toisenlainen hiihtoloma finns även på Facebook och där via kan man se vilken sorts hjälp som behövs för tillfället.

En som hittade projektet just via Facebook är Andreas Andersson som under veckan fixar med en hel del praktiska grejer. Han tar emot donationer som folk hämtar till kontoret, för saker dit de behövs, lagar smörgåsar att dela ut åt de som behöver och kontaktar olika dagcenter och härbärgen för att höra vad de har behov av för saker.

Viljan och behovet att hjälpa finns bland finländarna, men det behövs ett organiserat projekt så att folk ska veta vad de kan hjälpa med. Folk är inte så bra på att ta initiativ att hjälpa själva, konstaterar både Andersson och Toiviainen.