Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Snart återupptas valslakten på Island

Från 2014
Uppdaterad 26.02.2014 15:23.
Bildtext Harpunen som används vid valfångst.
Bild: Yle / Bengt Östling

Snart inleds jaktsäsongen igen för de isländska valfångarna. Ekonomiskt innebär valfångsten inte så mycket för Island, men identiteten som fiskeri- och valjaktsnation är viktig för många islänningar.

Omvärlden oroas över den blodiga hanteringen och för att vissa arter ska dö ut.

Köttet går inte åt

Gunnar Bergmann Jónsson står ombord på sin båt „Hrafnreydur" i Hafnarfjördur. Han har gått med på att visa upp sin båt och harpunen, som också i år kommer att ta livet av omkring 50 vikvalar. Det är större delen av Islands årliga jakt på vikval.

- Det finns rikligt av vikval utanför Island, säger Gunnar Bergman Jónsson.

Regeringen har gett tillstånd att fånga över 200 vikvalar. Men marknaden är dålig, köttet går inte åt. Tydligen lönar det sig bättre att importera och sälja arbetsredskap till fiskeriindustrin än att jaga val. Det är vad Gunnar Bergmann Jónssons företag sysslar med, vid sidan av valfångsten.

Harpunen - symbol för Island?

Hrafnreydur är ingen stor båt för de stora haven utanför Island. Harpunen i båtens för är det viktigaste arbetsredskapet. Den spränger sig in i valen som dör omedelbart, säger Gunnar Bergmann Jónsson.

Vikvalen väger cirka 5 ton och är så liten att den går att dra upp på bakdäck. Där styckar besättningen valköttet och fryser ner det. Resten av valen får gå tillbaka ut i havet.

Gunnar Bergman Jónsson vill inte se sig själv som vare sig djurplågare eller utrotare av hotade djurarter. Eller den som förstör Islands internationella image. Han är inte heller rädd för bojkottprat, till exempel från USA.

USA störs av jakten

Det är framförallt jakten på sillval som stör omvärlden. Nyligen rapporterade isländska medier att USA:s inrikesministerium anser att Islands kommersiella valfångst reducerar effekten av överenskommelsen om internationell handel med utrotningshotade djurarter och växter.

Hela världens strävan att skydda valar undermineras av Islands valfångst, anser man tydligen i USA. President Obama krävs på besked om relevanta åtgärder mot Island. Det kunde handla om importförbud för isländsk fisk. Eller så nöjer man sig med samma åtgärder som tidigare; diplomatiska åtgärder för att försöka övertyga Island om att minska jaktkvoterna.

Bild: Yle / bengt Östling

Jakt eller slakt

I Reykjaviks hamn ligger de fartyg som används i jakten på sillval. „Hvalur 8"och „Hvalur 9" ligger inne, vid samma brygga som några av valsafarifartygen som tar ut turister på dagsturer för att få en glimt av de mäktiga djuren.

En del talar om valjakt och fångst.
Men de som ogillar fenomenet talar hellre om att „dräpa" valarna eller slakta dem.

Sigursteinn Másson representerar en internationell fond för djurskydd på Island. Han får okvädningsord och långfinger när han går förbi valfångstfartygen i Reykjaviks hamn. Personalen ombord minns tydligen att hans organisation har tvingat sig ombord på valfångstfartygen i mer handfasta protester mot dråpen.
- Det går inte att bedriva en hållbar jakt på valar och avliva dem på samma kontrollerade sätt som lamm eller kor, säger Sigursteinn Másson. Det blir ingen hållbar jakt.

Och djuren lider av harpunen, det är säkert, enligt djurvännerna.

Bild: Yle / Bengt Östling

Val är hälsosam mat

På restaurang Trir Frakkar på Baldursgata i stadsdelen kring Hallgrimskyrkan har man serverat valkött i 25 år.

Ulfar Eysteinsson har blivit en lokal kändis. Hans kokbok „Chef Úlfar" marknadsför valköttet som rena hälsomaten. Billig husmanskost är enkelt att göra av detta kött som inte har några tillsatsämnen, besprutningsmedel eller cancerframkallande ämnen.
Valbiffen har blivit populär mat bland yngre människor, berättar restaurangägaren. Valkött är enkelt att grilla: - Köttet ska skäras i centimetertjocka skivor. Då räcker det med att grilla biten i 36 sekunder, vända och grilla ännu 32 sekunder.

Valbiffen har blivit en hit bland turisterna, som fyller krogen kväll efter kväll. Dagtid är det mest lokalbefolkning som äter här och de bekräftar olika inställningar till valkött.
Andrés Freyr Gislason äter valkött varje vecka, medan hans arbetskamrat Magnus Baldursson inte har ätit valkött på 10 år. Båda tycker att valbiffen i pepparsås är mycket god. Det här kunde man äta flera gånger i veckan, skämtar de.
Deras uttalande är kanske inte helt opartiskt, eftersom de jobbar för restaurangen. Trir frakkar ska utvidga med ännu ett rum. Nu finns här plats för ett 50-tal matgäster, men intresset är alltså större.

Bild: Yle / Bengt Östling

Vill äta exotiskt - men fördömer valfångst

Bara sju gäster har gått ut från restaurang „Trir Frakkar" i protest mot att det serveras valkött. Det blir en mycket liten andel av de tusentals matgäster som har kommit uttryckligen för att de ville prova på valkött, noterar Ulfar Eysteinsson.

Både Anders Freyr Gislason och Magnus Baldurson tycker att isländsk valfångst är okej. Blir det för mycket val minskar fiskbeståndet, eftersom valarna äter massor av fisk, konstaterar Andrés Freyr och Magnus. De vill inte ha inblandning av Greenpeace och andra miljöorganisationer.

Sigursteinn Másson ser det ironiska i att hundratusentals turister kommer till Island från länder som förbjuder och fördömer valfångst. Och så vill de turisterna äta valkött här, bara för att ha smakat på det omtalade köttet från djur vars jakt de inte gillar.

Självbestämmande

Det har gjorts olika åsiktsmätningar bland islänningarna. Bara en liten del av islänningarna äter regelbundet valkött, men en majoritet är för fortsatt jakt.

Det är för att de är vilseledda att tro på att detta är en viktig isländsk företeelse, säger Sigursteinn Másson. Men det är bara några få män som blir rika på valjakten, och inte så många som får jobb. Däremot kan det göra stor skada för Islands anseende internationellt.

En vanlig inställning är att Island ska få bestämma själv. På samma sätt är det med fiskeriet där Island genom tiderna har utvidgat sina nationella fiskezoner.

Bengt Östling i Reykjavik, fiskebåtshamnen
Bildtext Bengt Östling, Reykjavik
Bild: Yle / bengt Östling

Fisket - och att dela med sig av fiskresurserna - skulle ha varit den värsta stötestenen i förhandlingar med EU.
Men det kapitlet öppnades aldrig. Och nu har Islands regering bestämt att Islands EU-ansökan dras tillbaka.

Läs också: Islänningarna demonstrerar igen

Diskussion om artikeln